Europas näst största stad blockeras

2024 01 30

Nu har bönderna inlett en omfattande blockad av stora infartsleder till landets huvudstad Paris, som är Europas näst största stad med sina cirka 11 miljoner invånare.

Vägar har blockerats på flera ställen.

Den första blockaden inleddes strax före klockan 15 svensk tid. Ett 30-tal traktorer blockerade A4:an, som ligger 32 mil öster om Paris, i båda körriktningarna.

Kort därefter blockerades väg A13, cirka 55 mil nordväst om Paris.  

Bönderna har även blockerat andra huvudvägar in och ut ur staden, vilket har tvingat bilister att använda allt mer trafikerade sidovägar.

Blockaden sker på uppmaning av ett antal fackförbund.

Även andra franska städer har omringats.

– Över hela Frankrike har flera huvudvägar blockerats sedan protesterna började för en vecka sedan. I Bretagne säger invånarna att de inte har kunnat resa till södra Frankrike på grund av blockader, rapporterar The Guardian.

Därför protesterar bönderna

Bönderna protesterar mot den franska regeringens och EU:s politik som de anser har slagit hårt mot det inhemska jordbruket. 

I synnerhet protesterar bönderna mot höjda drivmedelspriser, Frankrikes klimatpolitik, ”orättvisa priser” för jordbruksprodukter och det ekonomiska stödet som utgår till landets jordbrukare.

”Röd linje”

Frankrikes president Emmanuel Macron har reagerat kraftigt på belägringen av huvudstaden.

Under dagen har han hållit ett krismöte med högt uppsatta ministrar.

I morgon, tisdag, väntas presidenten meddela att "Operation Paris Siege" kommer att inledas. Exakt vad operationen kommer att innebära är oklart. 

Tiotusentals poliser kallas in 

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin har beordrat att 15 000 poliser ska kallas in för att upplösa blockaden och hindra traktorerna från att ta sig in i Paris och andra städer.

– Att blockera Rungis är att korsa en röd linje, säger ministern enligt The Guardian.

Rungis är en kommun i norra Frankrike. Den är mest känd för sin stora grossistmarknad som levererar mat till centrala Paris.

Matmarknaden, som sägs vara den största i världen, står för cirka 60 procent av leveranserna av färska livsmedel till Paris med omnejd. Om leveranserna blockeras påverkas cirka 12 miljoner människor.

Arkivfoto: Ev

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen