Svenska toppolitiker har inlett bojkott

2024 05 29

EU måste införa handelssanktioner mot Israel med anledning av landets krigsföring i Gaza.

Det kräver Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets före detta partiledare och nuvarande förstanamn i EU-valet.

I en intervju med Aftonbladet framhåller V-toppen att Israel ”har passerat gränsen för folkmord”.

På frågan om Israel inte har rätt att försvara sig, svarar Sjöstedt:

– Jo. Men man har inte rätt att fördriva människor. Man har inte rätt att jämna sjukhus med marken. Man har inte rätt att döda barn i tusental. När man lyssnar på en del israeliska ministrar så pratar de öppet om en fördrivning av palestinier. Då är man inne på definitionen av folkmord.

Har inlett bojkott

EU har i dag ett så kallat associationsavtal med Israel.

Jonas Sjöstedt vill i första hand att unionen ska använda en klausul i avtalet om demokrati och rättigheter för att sätta press på Israel. Om det inte fungerar vill V-politikern att EU införa handelssanktioner mot Israel.

Vidare berättar Sjöstedt att han själv inlett en bojkott av israeliska produkter. Politikern väljer exempelvis bort frukt, grönsaker och teknikprodukter från Israel.

I intervjun med tidningen riktar Sjöstedt hård kritik mot Israel, men betonar samtidigt landets rätt att existera "bakom trygga och erkända gränser”.

– Men de har ingen rätt att vara en ockupationsmakt, säger V-toppen som även framhåller att terrororganisationen Hamas måste släppa israeliska gisslan.

Utreds för folkmord

Kriget i Gaza har pågått i flera månader efter Hamas inledande massaker av uppemot 1 200 israeler. Terrorgruppen har även tagit cirka 250 personer som gisslan. Israel uppskattar att cirka 130 av dem är kvar i Gaza och att uppemot 40 har avlidit.

Israel har svarat med en militär offensiv i Gaza som skördat många offer. Uppemot 36 000 människor har dödats, enlig FN:s senaste bedömning.

Israels nuvarande offensiv mot den södra gränsstaden Rafah har väck kraftig internationell kritik.

Den Internationella domstolen i Haag (ICJ) och EU kräver att Israel stoppar offensiven som befaras leda till ett högt antal civila dödsoffer.

Samtidigt utreds Israel för brott mot FN:s folkmordskonvention. Landet har avfärdat anklagelserna som ”grundlösa”.

Foto: Saif71.com resp T. Clark

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ.

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget.

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen