EU planerar jättehöjning – SD kräver svenskt veto

2025 07 16

EU-kommissionen vill öka unionens budget ordentligt.

Kommissionen föreslår att EU:s nya långtidsbudget ska uppgå till 1 700 miljarder euro för åren 2028–2034, rapporterar Politico som tagit del av ett utkast på förslaget.

– Siffran skulle innebära att de totala utgifterna skulle stiga till 1,23 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkoms, jämfört med dagens 1,1 procent, rapporterar tidningen.

Sverige går emot

Den svenska regeringen har kommenterat EU:s nya långtidsbudget.

Enligt uppgift vill regeringen se en smalare budget än det nuvarande förslaget. Sveriges ståndpunkt är att budgeten ska uppgå till cirka 1,0 procent av EU-ländernas BNI.   

– Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget.

– Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.

Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M), EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel i Di.

Sverige är inte ensamt om att höja ett varningens finger.

Flera länder – däribland Tyskland, EU:s största och mest inflytelserika ekonomi – har varnat för att utöka unionens budget i en tid då väljare i allt högre grad vänder sig till populistiska och EU-kritiska rörelser.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

SD kräver svenskt veto

Sverigedemokraterna har också gett sig in i debatten.

Partiet kräver att regeringen lägger in ett veto mot budgeten om den inte gynnar svenska intressen.

– Svenska skattebetalare kommer att stå som förlorare om inte regeringen hotar med veto, skriver SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers på X.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej 

Foto: Betexion resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Polisen slår till mot ökänd grupp

2025 07 16

Hackergruppen NoName har genomfört flera cyberangrepp mot svenska myndigheter och mot finanssektorn.

Den ökända gruppen har bland annat legat bakom omfattande överbelastningsattacker mot riksdagen, Försvarsmakten och Skatteverket.

Nu har hackergruppen åkt på ett ordentligt bakslag.

Svensk polis har tillsammans med flera internationella aktörer lyckats skada stora delar av NoNames infrastruktur och verksamhet.

Insatsen, som går under namnet ”Operation Eastwood”, har varit mycket framgångsrik. Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen och ett tiotals personer har gripits. 

– Genom att vi har slagit ut flera C2-servrar och en omfattande del av deras digitala infrastruktur har vi orsakat avsevärd skada och kraftigt begränsat deras förmåga att slå mot myndigheter och finanssektorn i en nära framtid, säger Steffen Oxenvad, chef för komplexa cyberbrott på polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Central roll

Sverige har haft en central roll i genomförandet av operationen, som har samordnats med Europol och Eurojust.

Förutom Sverige har flera andra länder deltagit i insatsen – bland annat Tyskland, Finland, USA och Frankrike.

Koppling till Ryssland

NoName har tydliga ideologiska kopplingar till Ryssland, enligt Polismyndigheten.

– Gruppen hade från början som primärt mål att attackera myndigheter i Ukraina. Efter hand har de skiftat fokus till att även rikta sig mot länder som anses ha stöttat Ukraina i kriget, många av dem inom Nato, skriver polisen.

Hackergruppens mest uppmärksammade cyberattack riktade sig mot Natotoppmötet i Haag i slutet av juni.

LÄS MER: Polisen går ut med Facebook-varning – “Kontot töms”

FAKTA: Operation Eastwood

  • En internationell operation som har samordnats av Europol och Eurojust
  • Förutom Sverige har Tyskland, Nederländerna, USA, Spanien, Schweiz, Frankrike, Italien, Tjeckien, Finland, Litauen ingått i operationen tillsammans med stöd från Belgien, Kanada, Estland, Danmark, Lettland, Rumänien och Ukraina.
  • Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen
  • Två personer har gripits i Frankrike och Spanien och åtta arresteringsordrar har utfärdats av Tyskland, Frankrike och Spanien
  • Tolv personer har tagits med till förhör
  • 24 husrannsakningar har ägt rum
  • En stor del av NoNames infrastruktur har förstörts.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Viktor Orbán bestört – kräver att hela Europa rycker in

2025 07 16

Ungerns premiärminister Viktor Orbán rasar mot Ukraina.

En 45-årig ungersk medborgare hemmahörande i Ukraina påstås ha misshandlats till döds efter att ha vägrat gå med i den ukrainska armén.

Det hävdar den ungerska regeringen, rapporterar Euronews.

Nu är premiärminister Viktor Orbán rasande.

Han kräver att hela EU agerar med sanktioner mot ukrainska tjänstemän som konsekvens.

– Den ungerska regeringen har tagit initiativ till att de ukrainska ledarna som är ansvariga för dödsfallet ska sättas upp på EU:s sanktionslista för brott mot mänskliga rättigheter, framhåller Orbán på sociala medier.

Förnekar

Ukraina har med emfas förnekat anklagelserna.

Mobiliseringen har skett helt enligt lagen och 45-åringen dock av en blodpropp i lungan. Inga tecken på kroppsskada ska ha upptäckts, menar de ukrainska myndigheterna enligt Euronews.

Förklaringen duger inte för Ungern.

– Vi kommer officiellt att föreslå att alla ansvariga ukrainska militära ledare placeras på EU:s sanktionslista, framhåller Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó vid ett möte i Bryssel.

Varnar Ungern för ryktesspridning

I ungerska statliga medier rapporteras det att mannen ska ha misshandlats med järnrör under en tvångsmobilisering och dött tre veckor senare.

Händelsen uppges ha förvärrat de redan ansträngda relationerna mellan Ungern och Ukraina och i Budapest har den ukrainska ambassadören kallats upp.

– Ukraina avfärdade anklagelserna och identifierade mannen som Shebeshten Yosip Yosipovich, en ukrainsk medborgare. Eftersom Ukraina inte erkänner dubbelt medborgarskap betraktades han inte officiellt som ungrare, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Enligt Kyiv avbröt mannen sin militära utbildning och behandlades senare för akut stress inom psykvården. De ukrainska myndigheterna har även lovat en transparent utredning av händelsen och varnar Ungern för att sprida obekräftade och känsloladdade påståenden.

Motarbetar Ukraina konsekvent

Ungern och Orbán har länge motarbetat ett ukrainskt medlemskap i EU och har återkommande satt sig på tvären till EU-stöd för det krigsdrabbade landet.

Enligt premiärministern är dödsfallet “ytterligare ett bevis” på att Ukraina är “olämpliga” att godkännas som medlem.

Orbán har även varnat för en “ekonomisk och säkerhetsmässig katastrof” om Ukraina går med i unionen.

LÄS MER: Ungern avslöjat – historiskt larm om Natolandet

Foto: European Union 2024, Alain Rolland

Text: Redaktionen