EU överväger ”handelsmässigt kärnvapen” mot USA

2025 07 23

Ett växande antal EU-medlemsstater överväger ett drastiskt alternativ som gensvar på Donald Trumps handelstullar.

Det handlar om ett regelverk som går under namnet Anti-coercion instrument (ACI) och som aldrig tidigare använts.

Det trädde i kraft i december 2023 och gör det möjligt för EU att ta till kraftfulla motåtgärder när något land utanför unionen riktar ekonomiskt tvång mot EU eller någon av medlemsstaterna.

Nu överväger flera tunga EU-medlemmar, däribland Tyskland och Frankrike, att aktualisera instrumentet, enligt flera EU-diplomater, uppger Reuters.

Gensvar på tullhot

EU-kommissionen, som förhandlar om handelsavtal för EU:s 27 medlemsländers räkning, verkade vara på väg mot ett avtal där EU fortfarande skulle ha fått en 10-procentig amerikansk tull på större delen av sin export. Även om det skulle komma med vissa eftergifter.

– Sådana förhoppningar verkar nu grusas efter president Donald Trumps hot om att införa en 30-procentig tull senast den 1 augusti, och efter samtal mellan EU:s handelskommissionär Maros Sefcovic och amerikanska motparter i Washington förra veckan, skriver Reuters.

ACI

Ekonomiskt tvång syftar till en situation där ett tredjepartsland försöker pressa EU eller en medlemsstat att göra ett särskilt val genom att tillämpa, eller hota om att tillämpa, åtgärder som påverkar handel och investeringar.

Om ACI aktualiseras skulle det kunna medföra en begränsning av amerikanska tillverkares tillgång till EU:s marknad, export- och importbegränsningar på varor och tjänster, samt begränsade utländska investeringar.

– Det beskrivs som ett ”handelsmässigt kärnvapen” som är menat att lösa upp stora handelskonflikter. En sådan konflikt skulle kunna vara 30-procentiga tullar mot EU, uppger CNBC.

Utökat utrymme

ACI ger mycket större utrymme för åtgärder än bara mottullar på amerikansk export.

Förutom tullar på varor omfattar ACI begränsningar av import eller export av varor, t.ex. genom kvoter eller licenser.

Instrumentet har hittills aldrig använts och syftar främst till att ha en avskräckande effekt.

Foto: European Parliament, resp G. S. lanka

Text: Redaktionen

Obehaglig timing – inleder militärövning med Ryssland

2025 07 22

Den här veckan inleds marina militärövningar i Kaspiska havet.

Två länder deltar i övningen.

Ett av dem är Vladimir Putins Ryssland.

Det andra är Iran, vars försvarsminister Aziz Nasirzadeh och hans rådgivare Ali Larijani träffat den ryska diktatorn i Moskva i veckan, rapporterar Newsweek.

"Kommer svara förkrossande och förödande"

Tidningen konstaterar att övningen inleds med obehaglig timing.

Spänningarna kring Irans kärnkraftsprogram ökar efter havererade förhandlingar med USA som för en månad sedan ledde till att Donald Trump gav order om att bomba de iranska anläggningarna.

Den iranska armén har samtidigt höjt beredskapen och varnat amerikanerna.

– Militären kommer att ge ett förkrossande och förödande svar, varnar Iran om eventuella attacker mot dess militära eller kärntekniska anläggningar, enligt Newsweek.

Bygger allians med Ryssland och Kina

Efter det amerikanska flyganfallet söker Iran, utöver Ryssland, även aktivt stöd från Kina.

De tre länderna har under gårdagen diskuterat det iranska kärnkraftsprogrammet i Teheran och samtalat om hotet om sanktioner.

– Vi för ständiga samråd med dessa två länder för att förhindra att snapback-mekanismen aktiveras eller för att mildra dess konsekvenser, säger det iranska utrikesdepartementets talesperson Esmail Baqaei på en pressträff.

LÄS MER: Iran bekräftar fruktad militärpakt med Ryssland

“Snapback-mekanismen” syftar på en klausul i FN:s säkerhetsrådsresolution som innebär att tidigare sanktioner mot Iran automatiskt kan återinföras om Iran inte följer det avtal från 2015 som skulel begränsa landets kärnkraftsprogram.

Trump hotar med ny attack

Så sent som igår uppgav Donald Trump att USA står redo att inleda nya flyganfall mot Iran om det “skulle vara nödvändigt”.

Iran har deklarerat att man inte kommer att gå med på den amerikanska uppmaningen att sluta anrika uran.

– Vi kan inte ge upp anrikningen eftersom det är en prestation av våra egna forskare. Och nu, mer än så, är det en fråga om nationell stolthet, säger Irans utrikesminister Abbas Araghchi till Fox News.

LÄS OCKSÅ: Internationellt toppmöte i Sverige – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny regel för folk med trädgård på gång – böter kan införas

2025 07 23

Redan nästa år kan böter börja införas för olydiga svenskar med trädgård.

Grundvattennivåerna är ovanligt låga i stora delar av Sverige, bland annat till följd av en torr vinter och vår.

Under förra veckan varnade SMHI flera gånger för skogsbränder och flera kommuner i Sverige har nyligen fattat beslut om bevattningsförbud.

Den som bryter mot förbudet kan anmälas av sina grannar.

Men idag finns det inget ekonomiskt straff i form av böter. Det kan dock komma att ändras, enligt ett förslag i en pågående statlig utredning.

– Innebörden av att föreskriva påföljden böter blir därmed att dagsböter kommer att utdömas som huvudregel, står det att läsa i förslaget.

Kan införas vid torka

Det är i regeringens utredning om ökad va-beredskap som förslaget om den nya regeln lyfts fram.

I korthet innebär det att privatpersoner skulle kunna bötfällas vid överträdelser som att exempelvis vattna trädgården under ett bevattningsförbud.

Förutsättningen är att det är kommunen eller länsstyrelsen som står bakom förbudet under en kris i fredstid eller vid höjd beredskap.

Till exempel vid allvarlig torka.

– Vår sammanfattande slutsats är att det är motiverat att införa ett straffrättsligt ansvar för överträdelser av de föreskrifter kommunen bedömt som nödvändiga för att kunna genomdriva prioriteringsskyldigheten under fredstida krissituationer och höjd beredskap, framhålls i beredskapsutredningen.

LÄS OCKSÅ: Läkare varnar för populär sommardryck – ”Kan svimma”

Kan bli aktuellt nästa år

Det finns dock undantag. Brottet måste vara uppsåtligt eller oaktsamt och bevattningen anses ringa kan böter undvikas.

Syftet med utredningen är i synnerhet att stärka förmågan att leverera vattentjänster vi  händelse av kris eller höjd beredskap.

– Vi måste skydda vårt vatten – från källa till kran. Vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är grundläggande för att upprätthålla vårt samhälle och dess olika funktioner, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i december när utredningen först presenterades.

För närvarande är förslagen ute på remiss. Svar ska in från berörda myndigheter och organisationer i slutet av 2025.

Ett beslut skulle därmed kunna fattas om åtgärder under våren 2026.

Förslaget omfattar inte hushåll med egen brunn.

LÄS OCKSÅ: Svensk familj åkte till Thailand – kan tvingas böta 100 000

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen