EU nära historiskt beslut – helt land kan stängas ute

2024 01 26

Enligt tidningen Politico överväger EU-ledare att åberopa artikel 7.

Artikeln innebär att EU kan blockera en medlem från omröstningar i  EU-beslut.

Landet som riskerar att drabbas är föga förvånande unionens svarta får, Ungern.

Under premiärminister Viktor Orbáns ledning har Ungern motsatt sig ett EU-stöd på 50 miljarder euro till Ukraina.

Samtliga 27 EU-stater, förutom Ungern, har enats om stödet. Orbán vill att övriga EU-länder gemensamt ska finansiera stödet, utan bidrag från Ungern.

Äventyrar EU-kandidats säkerhet

Nu uppges EU har tröttnat på ett motsträvigt Ungern.

– Efter år av ett mjukt-mjukt förhållningssätt till Ungerns premiärminister Viktor Orbán, ger den här gången europeiska diplomater signaler om att det är aktuellt att ”sparkar ut” landet från omröstningsprocesser, framhåller Politico med hänvisning till fem tjänstemän och diplomater inom EU.

Vidare uppger tidningen att den kraftfulla åtgärden inte längre ses som något ”otänkbart”.

– Eftersom han (Orban) äventyrar Ukrainas säkerhet, ett EU-kandidatland.

Då kan artikel 7 aktiveras

EU kan gå fram med den kraftfulla åtgärden om endast några veckor.

– Om Orbán blockerar en överenskommelse vid toppmötet i februari, kan användningen av artikel 7 bli verklighet. Då fråntas Ungern sin rösträtt, säger en EU-diplomat.

”Trötta på Orbán”

Steven Van Hecke, professor i europeisk politik vid universitetet KU Leuven, konstaterar att hotet mot Ungern är reellt.

– Det är uppenbart att stats- och regeringschefer är trötta på Orbán.

– Det är dags för honom att inse att hotet från artikel 7 existerar, säger experten till Politico.

Historiskt beslut

Om EU skulle aktivera artikel 7 skulle det vara ett historiskt beslut.

Artikel 7 har aldrig åberopats mot något medlemsland.

För att artikelns ska aktiveras krävs det stor enhällighet. Fyra femtedelar av EU-medlemmarna måste ge grönt ljus.  

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen