EU nära historiskt beslut – helt land kan stängas ute

2024 01 26

EU är på väg att gå fram med den hårdaste åtgärden som unionen har i sin verktygslåda.

Enligt tidningen Politico överväger EU-ledare att åberopa artikel 7.

Artikeln innebär att EU kan blockera en medlem från omröstningar i  EU-beslut.

Landet som riskerar att drabbas är föga förvånande unionens svarta får, Ungern.

Under premiärminister Viktor Orbáns ledning har Ungern motsatt sig ett EU-stöd på 50 miljarder euro till Ukraina.

Samtliga 27 EU-stater, förutom Ungern, har enats om stödet. Orbán vill att övriga EU-länder gemensamt ska finansiera stödet, utan bidrag från Ungern.

Äventyrar EU-kandidats säkerhet

Nu uppges EU har tröttnat på ett motsträvigt Ungern.

– Efter år av ett mjukt-mjukt förhållningssätt till Ungerns premiärminister Viktor Orbán, ger den här gången europeiska diplomater signaler om att det är aktuellt att ”sparkar ut” landet från omröstningsprocesser, framhåller Politico med hänvisning till fem tjänstemän och diplomater inom EU.

Vidare uppger tidningen att den kraftfulla åtgärden inte längre ses som något ”otänkbart”.

– Eftersom han (Orban) äventyrar Ukrainas säkerhet, ett EU-kandidatland.

Då kan artikel 7 aktiveras

EU kan gå fram med den kraftfulla åtgärden om endast några veckor.

– Om Orbán blockerar en överenskommelse vid toppmötet i februari, kan användningen av artikel 7 bli verklighet. Då fråntas Ungern sin rösträtt, säger en EU-diplomat.

”Trötta på Orbán”

Steven Van Hecke, professor i europeisk politik vid universitetet KU Leuven, konstaterar att hotet mot Ungern är reellt.

– Det är uppenbart att stats- och regeringschefer är trötta på Orbán.

– Det är dags för honom att inse att hotet från artikel 7 existerar, säger experten till Politico.

Historiskt beslut

Om EU skulle aktivera artikel 7 skulle det vara ett historiskt beslut.

Artikel 7 har aldrig åberopats mot något medlemsland.

För att artikelns ska aktiveras krävs det stor enhällighet. Fyra femtedelar av EU-medlemmarna måste ge grönt ljus.  

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


Dollarstore storsatsar – under nytt namn

2024 07 22

Butikskedjan Dollarstore fortsätter att breda ut sig.

Och det är inte bara i Sverige som kedjan är på framväxt.

Nu satsar man även stort på Sveriges grannland i syd.

Dollarstore kommer att öppna totalt åtta nya butiker i Danmark under 2024 och 2025.

Det rapporterar sajten E-handel.

Under nytt namn

Det blir dock inte under namnet Dollarstore som kedjan kommer att öppna de nya butikerna.

I Danmark finns nämligen redan en kedja som heter Dollarstore.

Istället kommer de nya butikerna att gå under namnet Big Dollar, som det just nu finns fem stycken av i Danmark.

“Är väldigt glada”

I år så kommer två av de åtta butikerna att öppnas i Randers och Grenå under november månad.

Nästa år öppnas resterande sex butiker i Aalborg, Esbjerg, Skive, Ringsted, Sønderborg och Thisted.

Just de geografiska förutsättningarna bedöms vara mycket goda gällande expansionen.

– Vi är väldigt glada över att utöka vår närvaro i Mellanjylland med öppningarna i Randers och Grenå senare i år, säger Peter Jakobsen, Country Manager på Big Dollar enligt E-handel.

– Med de sex nya öppningarna spridda runt om i landet under 2025, kommer vi att kunna erbjuda ännu fler kunder fantastiska produkter till bra priser.

Går fortsatt starkt

Under fjolåret har Dollarstore gått igenom såväl ägarbyte som vd-byte.

Trots det går kedjan fortsatt starkt, och antalet kunder växte med 7 procent under 2023.

Det uppger Market.

“Då väljer kunderna oss”

Det har som bekant varit utmanande ekonomiska förutsättningar för många företag runt om i landet under de senaste åren.

Ränteläget har satt press på många stora bolag och i många branscher behöver man dra ner på satsningarna, men Dollarstore tycks kunna fortsätta ta marknadsandelar och sätta press på konkurrenterna.

Den nya vd:n Anders Kind menar att trovärdigheten och tilliten är en av de viktigaste sakerna i branschen.

– I slutändan tror vi att fler kunder kommer att välja våra butiker om de känner att de kan lita på oss, säger han till Market.

Foto: Dollarstore

Text: Redaktionen


Många appar försvinner från mobiltelefoner – nya regler

2024 07 21

Appar kommer nu att försvinna från Googles Play Butik.

På Googles Play Butik finns miljontals appar som har med allt från spel till sociala medier, mode och underhållning att göra.

Nu kommer dock många appar att raderas på grund av nya regler som Google har satt upp.

Reglerna träder i kraft den 31 augusti och syftet är att höja säkerheten och få bort skräpappar med låg kvalitet.

Det rapporterar sajten Mobil.se.

Ska vara bättre kvalitet

Google vill att de appar som blir kvar ska vara av högre kvalitet för att ge ett bättre intryck.

Appar som exempelvis hänger sig och kraschar vid start kommer att tas bort, och detsamma gäller sådana appar som inte fungerar korrekt eller bara består av enstaka bilder.

Har tagit bort många

Google har redan börjat ta bort många appar.

Bara i år har man raderat närmare 700 000 appar från butiken, och sedan 2021 har man städat fler än 1,3 miljoner appar.

Just nu finns ungefär 1,7 miljoner appar i Play Butiken, och det är oklart exakt hur många som kommer att försvinna framöver.

Höjer standarden

Även sajten The Verge har rapporterat om att Google vill höja standarden på Play Butiken.

– Google höjer sina minimikrav på kvalitet för Android-appar och kommer snart att ta bort de som inte uppfyller förväntningarna från Play Store, framhåller sajten.

– Enligt företagets senaste uppdatering av skräppostpolicyn kommer appar som uppvisar ”begränsad funktionalitet och innehåll”.

Nya kraven

Enligt Google så finns det ett tydligt syfte med de nya reglerna som införs, att det ska gynna användaren, skriver The Verge om saken.

– Dessa går utöver befintliga begränsningar som hindrar trasiga appar som inte svarar, inte installeras, kraschar eller på annat sätt fungerar onormalt. 

– Google säger att de har lagt till de ytterligare kraven för att ”säkerställa att appar kan uppfylla de upphöjda standarderna för Play-katalogen och engagera användare genom kvalitetsfunktionalitet”.

Foto: O. Binay

Text: Redaktionen