EU nära historiskt beslut – helt land kan stängas ute

2024 01 26

EU är på väg att gå fram med den hårdaste åtgärden som unionen har i sin verktygslåda.

Enligt tidningen Politico överväger EU-ledare att åberopa artikel 7.

Artikeln innebär att EU kan blockera en medlem från omröstningar i  EU-beslut.

Landet som riskerar att drabbas är föga förvånande unionens svarta får, Ungern.

Under premiärminister Viktor Orbáns ledning har Ungern motsatt sig ett EU-stöd på 50 miljarder euro till Ukraina.

Samtliga 27 EU-stater, förutom Ungern, har enats om stödet. Orbán vill att övriga EU-länder gemensamt ska finansiera stödet, utan bidrag från Ungern.

Äventyrar EU-kandidats säkerhet

Nu uppges EU har tröttnat på ett motsträvigt Ungern.

– Efter år av ett mjukt-mjukt förhållningssätt till Ungerns premiärminister Viktor Orbán, ger den här gången europeiska diplomater signaler om att det är aktuellt att ”sparkar ut” landet från omröstningsprocesser, framhåller Politico med hänvisning till fem tjänstemän och diplomater inom EU.

Vidare uppger tidningen att den kraftfulla åtgärden inte längre ses som något ”otänkbart”.

– Eftersom han (Orban) äventyrar Ukrainas säkerhet, ett EU-kandidatland.

Då kan artikel 7 aktiveras

EU kan gå fram med den kraftfulla åtgärden om endast några veckor.

– Om Orbán blockerar en överenskommelse vid toppmötet i februari, kan användningen av artikel 7 bli verklighet. Då fråntas Ungern sin rösträtt, säger en EU-diplomat.

”Trötta på Orbán”

Steven Van Hecke, professor i europeisk politik vid universitetet KU Leuven, konstaterar att hotet mot Ungern är reellt.

– Det är uppenbart att stats- och regeringschefer är trötta på Orbán.

– Det är dags för honom att inse att hotet från artikel 7 existerar, säger experten till Politico.

Historiskt beslut

Om EU skulle aktivera artikel 7 skulle det vara ett historiskt beslut.

Artikel 7 har aldrig åberopats mot något medlemsland.

För att artikelns ska aktiveras krävs det stor enhällighet. Fyra femtedelar av EU-medlemmarna måste ge grönt ljus.  

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

STOR FÖRVIRRING: Kreml vägrar svara

2025 08 20

På tisdagskvällen hävdade Vita huset att Rysslands diktator Vladimir Putin har gått med på att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Putin har gått med på ett nästa steg i en fredsprocess. Han är redo för ett möte med president Zelenskyj, sade Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt.

Den amerikanske presidenten Donald Trump upprepar budskapet i podcasten "The Mark Levin Show".   

– De planerar ett möte, säger han i programmet.

Vägrar att svara

President Zelenskyj har gett grönt ljus till ett möte med Putin.

Men från ryskt håll låter det annorlunda.

Ingen representant från Kreml har bekräftat att Putin är redo att möta den ukrainske presidenten, rapporterar oberoende Moscow Times.

Mycket tyder på att Kreml försöker skjuta upp processen, uppger tidningen med hänvisning till ett uttalande från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

– Vi säger inte nej till någon form av arbetsformat, varken bilateralt eller trilateralt. Presidenten har sagt det upprepade gånger, säger Lavrov till den statliga tv-kanalen Rossia 24, utan att bekräfta att förberedelser pågår för ett möte mellan Zelenskyj och Putin.

Samma vaga tongångar hörs från Kremls officiella kanaler.

I ett uttalande framhåller den ryska regimen att man "överväger möjligheten" att hålla "direkta samtal" på hög nivå med Ukraina.

LÄS MER: Krisen växer – stor attack skakar Ryssland

Hävdar: Ryssland har gjort eftergifter

Samtidigt delar USA:s särskilda sändebud i Ryssland, Steve Witkoff, med sig av nya detaljer om president Trumps möte med sin ryske motsvarighet Vladimir Putins i Alaska förra veckan.

Enligt Witkoff gjorde Ryssland eftergifter ”nästan omedelbart” under toppmötet.

– Ryssarna gjorde nästan omedelbart eftergifter vid det första mötet i Alaska, säger han till Fox News.

Witkoff specificerar inte vilka eftergifter det rör sig om.

LÄS MER:  Putin ger häpnadsväckande inbjudan – till Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen