EU nära historiskt beslut – helt land kan stängas ute

2024 01 26

EU är på väg att gå fram med den hårdaste åtgärden som unionen har i sin verktygslåda.

Enligt tidningen Politico överväger EU-ledare att åberopa artikel 7.

Artikeln innebär att EU kan blockera en medlem från omröstningar i EU-beslut.

Landet som riskerar att drabbas är föga förvånande unionens svarta får, Ungern.

Under premiärminister Viktor Orbáns ledning har Ungern motsatt sig ett EU-stöd på 50 miljarder euro till Ukraina.

Samtliga 27 EU-stater, förutom Ungern, har enats om stödet. Orbán vill att övriga EU-länder gemensamt ska finansiera stödet, utan bidrag från Ungern.

Äventyrar EU-kandidats säkerhet

Nu uppges EU har tröttnat på ett motsträvigt Ungern.

– Efter år av ett mjukt-mjukt förhållningssätt till Ungerns premiärminister Viktor Orbán, ger den här gången europeiska diplomater signaler om att det är aktuellt att ”sparkar ut” landet från omröstningsprocesser, framhåller Politico med hänvisning till fem tjänstemän och diplomater inom EU.

Vidare uppger tidningen att den kraftfulla åtgärden inte längre ses som något ”otänkbart”.

– Eftersom han (Orban) äventyrar Ukrainas säkerhet, ett EU-kandidatland.

Då kan artikel 7 aktiveras

EU kan gå fram med den kraftfulla åtgärden om endast några veckor.

– Om Orbán blockerar en överenskommelse vid toppmötet i februari, kan användningen av artikel 7 bli verklighet. Då fråntas Ungern sin rösträtt, säger en EU-diplomat.

”Trötta på Orbán”

Steven Van Hecke, professor i europeisk politik vid universitetet KU Leuven, konstaterar att hotet mot Ungern är reellt.

– Det är uppenbart att stats- och regeringschefer är trötta på Orbán.

– Det är dags för honom att inse att hotet från artikel 7 existerar, säger experten till Politico.

Historiskt beslut

Om EU skulle aktivera artikel 7 skulle det vara ett historiskt beslut.

Artikel 7 har aldrig åberopats mot något medlemsland.

För att artikelns ska aktiveras krävs det stor enhällighet. Fyra femtedelar av EU-medlemmarna måste ge grönt ljus.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen