JUST NU: EU-land jättesatsar på försvaret – går om USA

2023 01 30

Ett av Natos medlemsländer meddelar nu att man kommer att göra en jättesatsning på sitt försvar.

Efter satsningen får till och med USA se sig omsprunget i listan av vilka Natoländer som satsar allra mest på försvaret sett till procentuell andel av BNP.

Grekland tidigare nummer ett

Sedan tidigare har emellertid inte USA varit etta på listan utan tvåa.

Nummer ett har varit Grekland – som ligger granne med Turkiet.

Men efter dagens besked väntas nu Polen gå förbi både USA och Grekland och placera sig som det land i Nato som satsar allra mest på försvaret.

– Kriget i Ukraina gör att vi rustar upp allt snabbare, säger Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.

60 procent höjning

Polen satsar i dag 2,4 procent av BNP på sin försvarsmakt men ska nu öka satsningen med 60 procent jämfört med dagsläget vilket gör att man når 4 procent av BNP.

– I år kommer vi att satsa mer än någonsin tidigare. 4 procent av BNP för Polens armé, säger premiärministern.

– Detta kan vara den högsta procenten av alla Natoländer, säger Polens ledare.

Han försiktighet beror på att han i nuläget inte vet om andra länder kan komma att satsa ännu mer.

Sverige satsar

Polen har tillsammans med Estland, Lettland och Litauen legat på allra mest för att Nato och Väst ska öka sitt militära stöd till Ukraina. Alla fyra länder har även bitter erfarenhet av tidigare sovjetisk aggression, massmördande och brutalitet.

Polen planerar bland annat att köpa in 116 stridsvagnar av märket Abrams av USA.

Storbritannien, Sverige, Finland, Frankrike och Tyskland hör till andra Västländer som redan meddelat att man kommer att satsa kraftigt på sitt försvar framöver.

Hela listan

NATO-ländernas och Sveriges försvarsutgifter av BNP 2022

3,8 % Grekland

3,5 % USA

2,4 % Polen

2,4 % Litauen

2,3 % Estland

2,1 % Storbritannien

2,1 % Lettland

2,0 % Kroatien

2,0 % Slovakien

2,0 % NATO:s officiella kravnivå

2,0 % Rumänien

1,9 % Frankrike

1,8 % Nordmakedonien

1,8 % Montenegro

1,7 % Bulgarien

1,7 % Nederländerna

1,6 % Albanien

1,6 % Norge

1,6 % Ungern

1,5 % Italien

1,5 % Sverige

1,4 % Tyskland

1,4 % Portugal

1,4 % Danmark

1,3 % Tjeckien

1,3 % Kanada

1,2 % Slovenien

1,2 % Turkiet

1,2 % Belgien

1,0 % Spanien

0,6 % Luxemburg

0,0 % Island som saknar armé

Källan är Nato förutom avseende Sverige där källan är TV4.

Foto: Ukraine Ground Forces

Text: Redaktionen

JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt.

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Inget hushåll kommer undan – näst värsta räkningen på 30 år

2025 11 05

Boendekostnader som inget svenskt hushåll kan välja bort ökar kraftigt.

Så sammanfattar Fastighetsägarna den nya Nils Holgerssonrapporten som släpps på onsdagen.

Det handlar om räkningarna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp (VA) samt avfall som “ökat dramatiskt under 2025”.

När det gäller fjärrvärme, VA och elnät bekräftas den näst högsta ökningen på 30 år. Ökningen för fjärrvärme ligger under året på 9,2, och för vatten och avlopp är ökningen 10,7 procent.

– De här prisökningarna är inte långsiktigt hållbara. Det gäller tjänster som är nödvändiga och helt utan konkurrens, där hushåll och fastighetsägare saknar möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

85 procent dyrare

Den av många utskällda elnätsavgiften har under 2025 ökat med 10,6 procent. För avfallet är ökningen 7,3 procent.

Men det är stora skillnader mellan kommunerna. Och klyftorna ökar. Exempelvis är räkningarna 85 procent dyrare i Vaxholm än i Luleå.

– När skillnaderna mellan kommunerna ökar så kraftigt blir behovet av ökad transparens, tillsyn och dialog uppenbart. De stora prisskillnaderna visar att avgifterna sätts på oklara grunder och att det behövs en tydligare struktur för insyn och påverkan, säger Rikard Silverfur.

LÄS OCKSÅ: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

"Liknar monopol"

Sammanlagt handlar det om en total prisökning på cirka 10 procent för hela paketet, efter att elhandelspriset och energiskatten räknats bort.

I Nils Holgerssonrapporten konstateras det att kostnaderna har ökat betydligt mer än inflationen.

Nyttigheterna beskrivs som “monopolliknande”.

– Bakom årets resultat döljer sig kraftiga prisökningar inom de reglerade nyttigheterna. Fjärrvärme, VA, elnät och avfall har alla stigit långt över inflationen och fortsätter att driva boendekostnaderna uppåt, säger Rikard Silverfur och tillägger:

– För fastighetsägare innebär det att driftnettot pressas ytterligare, samtidigt som utrymmet för underhåll och investeringar minskar.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen