EU-land inleder massutvisningar

2024 12 10

Österrike kommer börja utvisa syriska migranter efter regimens fall i Syrien.

Det säger landets inrikesminister Gerhard Karner till österrikiska medier.

– Jag har instruerat departementet och myndigheter att förbereda ett utvisningsprogram för ett ordnat återvändande till Syrien, säger ministern.

Det är oklart hur många syrier som kommer tvingas lämna Österrike.

I dag bor cirka 100 000 syrier i landet. Många av dem har flytt från diktatorn Bashar al-Assads förtryck.

Nu har diktatorn störtats från makten och den österrikiska regeringen anser att syriska migranter är säkra att återvända till sitt hemland.

Sveriges regering delar inte bedömningen.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har konstaterat att det råder stora oklarheter kring vad regimens fall kommer leda till.

I SVT:s Agenda betonade Stenergard att det inte är läge för syrier att återvända.

– Jag vill vara väldigt tydlig, avrådan är den skarpast möjliga från Utrikesdepartementets sida, sade hon i programmet.

SD oense med regeringen

Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna har däremot öppnat för syrier ska tvingas återvända till sitt hemland.

SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling föreslår att Migrationsverket ska börja ompröva permanenta uppehållstillstånd för syrier i Sverige.

– Förbättras läget i Syrien, framför allt vad det gäller personer som har sökt skydd i Sverige för att de upplevt sig hotade av regimen. Då bör det finnas grund att återkalla flyktingstatusförklaring nu när regimen har fallit, säger han till Aftonbladet.

Kan ta över

Isamistiska krafter har haft en ledande roll i blixtoffensiven som störtat diktatorn Bashar al-Assad

Många befarar att islamisterna kommer att koppla ett grepp om landet efter revolten.

Ett sådant maktövertagande behöver dock inte vara ett hinder mot massdeporteringar av syrier, anser Sverigedemokraterna. 

– Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet, men det är definitivt inte omöjligt. Vi avslår ju redan i dag asylansökningar från personer som kommer från islamistiska länder, säger Ludvig Aspling till tidningen.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen