EU jagar farlig svensk man

2023 11 20

Europol arbetar på högtryck för att försöka få tag på tre efterlysta svenska personer.

Idag uppdaterar Europol, EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning, sin “most wanted”-lista på kontinentens mest efterlysta personer.

Totalt finns 62 européer på listan – varav tre stycken är svenskar.

En av de svenska personerna är en 31-årig kvinna.

Hon är en av blott tre kvinnor på listan över personer som den europeiska polisbyrån prioriterar att få fast.

Grova narkotikabrott

Den svenska kvinnan är efterlyst för grova narkotikarelaterade brott samt grov penningtvätt, skriver EU Most Wanted på sin hemsida.

Hon kopplas till ett organiserat kriminellt nätverk.

– Hennes roll har varit att leverera och transportera stora mängder narkotika och pengar, informerar Europol.

– Hon har också varit engagerad i affärer gällande herrelösa djur och troligen involverad i ett nätverk av oregelbundet djurägande och deras transporter utomlands.

"Farlig" svensk man

De två efterlysta svenska männen är 33 respektive 27 år gamla.

Den förstnämnda av dem har av Europol markerats som “farlig”.

– Misstänkt för att ha varit inblandad i särskilt grov smuggling av narkotika. Smugglingen har organiserats, lyder efterlysningen av 33-åringen.

– Särskilt stora mängder kokain och cannabis har skeppats till Sverige med avsikt att bedriva storskalig handel med narkotika.

Även 27-åringen misstänks för narkotikabrott.

Mördare och rånare

Bland övriga på Europols lista finns personer som efterlysts för bland annat mord, människohandel, väpnat rån och cyberbrottslighet.

På sin hemsida har byrån publicerat såväl namn och bilder på individerna man jagar, och man vädjar till allmänheten att inkomma med tips.

– Samarbete mellan EU-länder och med EU-medborgare är avgörande när man försöker hitta efterlysta brottslingar, säger Catherine De Bolle, Europols verkställande direktör, i ett pressmeddelande.

"Bli vår hjälte"

Hon tillägger:

– Dessa brottslingar flyr från land till land och försöker upprepade gånger undvika brottsbekämpande myndigheter. Genom att snabbt bläddra på vår webbplats bland EU:s mest efterlysta kan du hjälpa till att rädda potentiella offer.

– Kolla hemsidan och hjälp oss att hitta dem. Bli vår nästa hjälte.

Foto: M. Fleischmann

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen