EU agerar mot diktaturmakten

2022 10 17

Efter de senaste veckornas intensiva konflikter har EU fattat beslut om ett svar på den iranska regimens våldsutövande.

På EU:s utrikesministermöte under måndagen togs beslutet om att införa sanktioner mot Iran. 

Detta efter att inhemskt våldsverkande präglat landet under de senaste veckorna till följd av demonstrationerna mot Mahsa Aminis död. 

De nya sanktionerna berör ett 15-tal personer och organisationer som kopplas till våldet, uppger Bloomberg.

Kaos i landet

Efter att 22-åriga Mahsa Amini avlidit på sjukhus till följd av våldsdåd utförda av Irans sedlighetspolis har enorma demonstrationer härjat i landet. 

I protest mot diktaturens aggressiva förhållningssätt gentemot kvinnor har det iranska folket tagit upp kamp mot regimen. 

Filmklipp på brända sjalar och iranska flaggor har åkt upp på sociala medier, och civila demonstranter har både fängslats och dött i landet.

Krigsinblandning

Utöver våldet mot sin egna befolkning har den iranska regeringen även kritiserats för att bistå Ryssland med så kallade “självmordsdrönare”. 

Dessa vapen har Vladimir Putin använt i en oroväckande eskalering av kriget. Ukraina har brutit diplomatiska kontakter med Iran efter upptäckten av de nya drönarna, enligt The Mirror.

Ytterligare sanktioner att vänta

Hundratals demonstranter har gripits och tagits till Evinfängelset i Teheran. Ett fängelse som drabbats av stora protester och en brand som enligt myndigheter dödat uppemot åtta människor.

Den tyska utrikesministern Annalena Baerbock betonar att ytterligare sanktioner kommer utövas om förtrycket i landet fortsätter.

– När vi ser det brutala sätt som de attackerar fredliga människor, då måste vi agera och vi kommer inte blunda för det, säger hon enligt The Wall Street Journal. 

Inreseförbud

Sanktionerna är bland annat riktade mot Irans sedlighetspolis och informationsminister. 

De består av inreseförbud till EU och frysning av eventuella ekonomiska tillgångar inom EU. Sanktionerna väntas ta form under de kommande 24 timmarna, uppger AFP. 

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


Flygbolag stoppar alla resor till USA

2026 02 19

Kanadas invånare har fått nog av USA:s hårdföra politik.

Efter att Donald Trumps infört tullar mot grannlandet och hotat att göra Kanada till USA:s 51:a delstat har kanadensarnas intresse för att besöka grannlandet störtdykt.

Nu agerar flera kanadensiska flygbolag. Lågpris- och charterflygbolaget Air Transat stoppar alla flygningar till USA, rapporterar Business Insider.

Bolagets sista flygning till USA kommer att genomföras i juni. Sedan sätter Air Transat stopp för resor till grannlandet.

Det handlar om ett historiskt skifte. Tidigare trafikerad lågprisflygbolaget nio direktlinjer till och från USA.

– Denna justering är en del av en aktiv hantering av vår kapacitet. Vi fokuserar våra insatser på marknader där Air Transat är bäst positionerat, vilket gör att vi kan optimera våra resurser, säger en talesperson för bolaget.

LÄS MER: Satsar 3 000 miljarder kronor – för att klara sig utan Trump 

”Märkbar minskning”

Air Transat är ett av Kanadas största flygbolag. Under tre år i rad har bolaget utsetts till världens bästa fritidsflygbolag av forskningsinstitutet Skytrax, som årligen genomför den största passagerarundersökningen i världen.

Air Transat är inte ensamt om att stoppa flygningar till grannlandet. Den kanadensiska flygjätten WestJet har tidigare ställt in 16 direktlinjer till USA, bland annat till storstäder som Boston och Los Angeles.

– Vi såg en märkbar minskning av efterfrågan på gränsöverskridande resor under hela 2025. Med anledning av det har WestJet omdisponerat sin flotta genom att öka kapaciteten på rutter som kanadensare vill flyga, säger en talesperson för bolaget enligt Business Insider.

LÄS OCKSÅ: Arlas besked till hushållen – prisförändring i butikerna

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Rosewell

Text: Redaktionen


Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 19

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen