Ett av partiernas ungdomsförbund ökar i medlemsantal

2021 10 28

Se alla partiers siffor längst ned i texten.

För ungdomsförbunden inom Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centern, ja nästan alla partiernas ungdomsförbund tappar kraftigt i medlemsantal visar en undersökning av TV4 som jämfört utvecklingen mellan 2019 och 2020.

Demokratiskt problem

Det största ungdomsförbundet är MUF hos Moderaterna och de tappade från nästan 14 000 medlemmar år 2019 till cirka 10 5000 medlemmar i början av 2021 vilket motsvarar ett ras på hela 24 %. Ännu större ras i procent räknat noterade Socialdemokraternas SSU som föll med hela 34 %.

– Det är ett demokratiskt problem. Man ser att allt fler unga är oroliga inför framtiden och ser färre möjligheter att påverka framtiden, säger SSU:s förbundssekreterare Diyar Cicek till TV4 Nyheterna.

Släpps inte in på skolorna

Bland orsakerna som pekas ut bakom ungdomsförbundens tapp finns dels pandemin, dels det faktum att många skolor säger nej till att släppa in partier och politiska aktiviteter på skolorna.

– Det är klart att det är ett problem. Vi vill ha värvat de personer som ska vara med i valrörelsen nästa år. Hela den biten har vi tappat, säger MUF:s ordförande Matilda Ekeblad till TV4.

Men det finns ett parti som går mot strömmen och det är Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster. Där ses en ökning med 8 %-enheter.

ANALYS

Siffrorna avser perioden 1 januari 2020 till 1 januari 2021 och med andra ord fångas inte Vänsterpartiets framgångsrika år 2021 in i mätningen. Nooshi Dadgostar (V) har ökat kraftigt i förtroendemätningarna det senaste året i samband med partiets uppmärksammade kampanj mot så kallade marknadshyror.

Vänstern kan fortsätta uppåt

Det talar för att Ung Vänsters medlemsantal kan ha fortsatt uppåt och uppgifter gör även gällande att moderpartiet Vänsterpartiet fått en hel del nya medlemmar.

Så här stora var partiernas ungdomsförbund när 2021 inleddes

                                                              2019      2020     Skillnad

MUF – Moderaterna    13 977   10 578    - 24 %

SSU – Socialdemokr.    11 129      7 390    - 34 %

KDU – Kristdemokr.        4 906      4 854     - 1 %

LUF – Liberalerna            3 472      2 550   - 27 %

Ung Vänster – V.             1 607      1 739    + 8 %

Grön Ungdom – MP       1 600      1 300    - 19 %

CUF – Centern                 1 500      1 200    - 20 %

Ungsvenskarna – SD      Vill ej uppge         - 20%

Info: Ungsvenskarna vill inte uppge sina siffror enligt TV4 men berättar att de tappa cirka 20 procent av medlemmarna.

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen