Ett ämne tas bort i skolan – från och med i höst

2024 08 12

Från och med höstterminen börjar flera nya lagar gälla i skolan.

En av förändringarna innebär att ett ämne helt försvinner från grundskolan.

Det gäller det omdiskuterade ämnet Elevens val.

– Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen som behöver mer undervisningstid, framhåller regeringen i ett utskick på måndagen.

Funnits sedan 1995

Elevens val är ett klassiskt ämne som funnits i skolan i nästan 30 år. Det infördes hösten 1995 för att ge eleverna större makt över sin utbildning.

Tanken var även att elevernas studiemotivation skulle öka när de själva fick välja ämne.

Men enligt Skolverket har projektet misslyckats och tiden har till stor del använts för annat än ändamålet.

– Elevens valmöjligheter är i många fall begränsade på grund av att skolor inte kan erbjuda särskilt stor variation av aktiviteter, har myndigheten tidigare framhållit enligt SVT.

Byts ut mot andra ämnen

Att ämnet nu försvinner är en del av de lag- och förordningsändringar som trätt i kraft den 1 juli 2024.

Undervisningstiden för elevens val ska nu istället omfördelas till SO- och NO-ämnen samt vissa praktisk-estetiska ämnen, enligt regeringen.

Instanser som bland annat ett antal kommuner, kulturinstitutioner och Elevernas riksförbund har kritiserat beslutet.

Men samtliga riksdagspartier är överens.

– Skolan finns inte till främst för att vara rolig utan för att man ska lära sig saker, sade skolminister Lotta Edholm (L) till SVT när frågan aktualiserades i vintras.

"Alla elever påverkas"

Nu träder alltså beslutet i kraft i praktiken.

Detta tillsammans med flera andra nya lagar “som kommer påverka elever i hela Sverige”, framhåller regeringen.

Bland annat handlar det om rätt till läromedel och mer likvärdig ersättning till resursskolor.

– Skolan ska tillbaka till grunderna. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för lärare och se till att fler elever får tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid, säger skolminister Lotta Edholm.

– Just nu driver regeringen igenom omfattande skolreformer för att helrenovera skolsystemet, och det är glädjande att se att några små delar nu har blivit verklighet.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen