JUST NU: Erdogan till angrepp mot Sverige

2022 07 18

Trots överenskommelsen nyligen går nu Turkiets ledare till nya angrepp mot Sverige.

Erdogan som fört Turkiet från demokrati mot diktatur enades nyligen med Sveriges statsminister Magdalena Andersson i den känsliga Natofrågan.

Överenskommelsen innebär att Sverige och Finland fått kandidatstatus och att de båda länderna ska följa ett antal punkter vilket leder till svenskt medlemskap i världens främsta försvarsallians.

På väg att ändra sig – igen

På grund av att Erdogan ställde det ena kravet efter det andra blev det många turer innan Sverige och Finland kunde få grönt ljus av Turkiet när det gällde att bli så kallat kandidatland i Nato.

Målet är att bli fullvärdig medlem så snart som möjligt och det som återstår är nu att samtliga 30 befintliga medlemsländer skall godkänna Sverige och Finland genom omröstningar i sina respektive parlament.

En rad länder inklusive Tyskland har redan röstat ja.

Men nu kommer det signaler om att Erdogan kan vara på väg att ändra sig – igen.

Hotar med att frysa ansökan

– Turkiet kommer att frysa Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato om de båda nordiska länderna inte uppfyller de löften om kontra-terrorism som gavs förra månaden, säger president Erdogan, rapporterar nyhetsbyrån Reuters nu i eftermiddag.

Och att döma av nyhetsbyråns rapportering tycks det framförallt vara Sverige som Erdogan är arg på.

Skäller på Sverige

– Han anser att Sverige ”inte uppvisar en bra bild” för närvarande, rapporterar nyhetsbyrån.

Efter Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina svängde opinionen snabbt i Sverige och Finland.

Efter att nej-sidan varit i ledningen under många år gick plötsligt ja-sidan ikapp och förbi och snabbt blev det en stor majoritet för medlemskap i Nato i Sverige enligt opinionsmätningar.

I Finland blev det en ännu större ja-majoritet.

Många turer

Turkiet gav initialt grönt ljus och lovade att stödja Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Men samma vecka som Sverige och Finland skulle lämna in ansökan ”ändrade” sig plötsligt Erdogan och sa nej.

Efter omfattande förhandlingar sade han dock ja men vad som nu får honom att återigen vara på väg att svänga är oklart utöver att det handlar om terrorbekämpningen.

Framgår inte

Vad det rent konkret är som Erdogan är missnöjd med är inte känt men han har tidigare talat om ett stort antal personer som ska utlämnas vilket dock inte framgår av den skriftliga överenskommelsen som slutits.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen