Relationen mellan USA och Turkiet var minst sagt frostig efter att president Recep Tayyip Erdoğan satt bromskloss efter bromskloss för en svensk anslutning till Nato.

I slutet av förra året diskuterades det motåtgärder inom alliansen, bland annat i form av att skärpa lånevillkor och höja priset på de för Turkiet så efterlängtade F-16-planen.

Men efter att Erdoğan till slut sade ja har relationen tinat upp, vilket fick USA att vända och godkänna en affär med Turkiet som bland annat innehöll just nämnda flygplan.

Nu vill den turkiska presidenten fortsätta rida på Sverige-vågen och kräver ännu mer från USA, rapporterar Reuters.

"Hoppas vi vänt blad"

Konkret går Erdoğans nya krav ut på att USA ska häva sanktioner som blockerar vissa inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Även andra “ensidiga” åtgärder som hindrar Nato-allierades förmåga att nå långsiktiga bilaterala handelsmål ska rivas upp, hävdar Erdoğan.

– Jag hoppas att vi har vänt blad med F-16-moderniseringsprojektet och vi förväntar oss att exportrestriktioner inom detta område kommer att hävas permanent, säger den turkiska ledaren enligt nyhetsbyrån.

Sanktionerat turkiska företag

Uttalandet kommer i samband med ett besök i New York och FN:s generalförsamling.

Enligt Erdoğan har samarbetet inom försvarsindustrin “missat massor” av sin potential på grund av restriktionerna som fortfarande ligger kvar.

Han syftar bland annat på att USA sanktionerat flera turkiska individer och företag för att de i sin tur brutit mot sanktionerna gentemot Ryssland.

Turkiet stödjer formellt Ukraina, men motsätter sig samtidigt sanktionerna mot Putin-regimen.

"Plan B"

Förutom F-16-plan är turkarna intresserade av Eurofighter Typhoon, jetplan från Tyskland, Storbritannien och Spanien, men har beklagat sig över tyskarnas motvilja att sälja dessa.

Flygplanstypen togs tidigare i år fram som en “plan B” om USA skulle vägra sälja F-16.

– Turkiska flygvapnet är i behov av nya flygplan. Vårt förstaval är F-16, men med tanke på möjligheten att vi kanske inte får ett positivt svar i denna utdragna process är Eurofighter Typhoon-jetplanen det lämpligaste alternativet till F-16, sade en källa från Turkiets försvarsdepartement till Reuters i februari.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen