NATO: Erdoğan ställer nytt krav på Sverige

2023 02 01

Turkiet kommer att säga nej till den svenska Natoansökan så länge som koranbränning är tillåtet i Sverige.

Det uppger landets president Recep Tayyip Erdogan i ett i det turkiska parlamentet, rapporterar TRT World.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till erat tillträde i Nato, säger Erdogan enligt nyhetssajten.

Erdogans uttalande möttes av rungande applåder.

Vidare konstaterar presidenten att Turkiet ser ”positivt” på utvecklingen i Sveriges grannland Finland.

– Men när det kommer till Sverige är vi inte positiva, tillägger han.

Öppnat för Finland

Erdogan har tidigare öppnat för att säga ja till Finland och nej till Sverige.

I söndags framhöll presidenten att Turkiet kan ge ett besked om Finlands Natoansökan som kommer att ”chocka Sverige”.

Erdogan öppnade för att ”ge ett annat budskap till Finland”.

– Och när vi ger dem detta annorlunda budskap om Finland så kommer Sverige att bli chockat. Men bara om Finland inte gör samma misstag, sa Erdogan i ett tv-uttalande.

Gotland hotas

Försvarsexperten Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, pekar ut flera risker med ett scenario där Finland ansluter utan Sverige.

Bland annat skulle Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt.

– Det skulle bli dyrare och mer besvärligt än om vi gjorde det med våra nordiska och baltiska grannar och Nato, säger Kjell Engelbrekt, till SVT Nyheter.

Finland står fast

Finland står fast vid att landet vill gå med i Nato tillsammans med Sverige.

– Vi vill gå med i Nato samtidigt som Sverige, men vi kan inte påverka Turkiets eller Ungerns tidtabeller, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto enligt Svenska Yle.

Vidare förklarar ministern att Finlands förhoppning är att man tillsammans med Sverige är Natomedlemmar före Natos möte i Vilnius i juli.

– Vi ser inte det som ett alternativ att gå med i Nato utan Sverige, understryker Haavisto.

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen