Erdoğan ställer nytt krav – “kommer skynda på processen”

2023 12 19

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan närmar sig ett formellt ja till Sveriges Natomedlemskap.

Det beskedet kunde presidenten ge idag när han höll presskonferens efter att ha kommit hem från en resa till Budapest där han besökt Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Avgörande blir dels som väntat frågan om F-16-planen från USA och ett löfte ska nu ha getts till Erdoğan direkt från Vita huset och Joe Biden.

Detta under ett möte då de två ledarna avhandlade just Sveriges ansökan.

– Du godkänner detta i parlamentet, och jag kommer att skicka det i kongressen på samma sätt, sade Joe Biden i ett möte med Erdoğan enligt den turkiska presidenten, uppger turkiska TRT.

Ska drivas samtidigt

Enligt den turkiska tidningen ska Erdoğan vidare ha uppmanat USA:s utrikesminister Antony Blinken att hantera saken med den turkiska motsvarigheten Hakan Fidan.

– Om vi driver detta samtidigt kommer vi att ha möjlighet att föra detta genom parlamentet mycket lättare.

Nya kravet – riktas mot Kanada

Men det finns ytterligare ett problem, enligt Turkiet.

Kanada vill inte sälja vapen till den turkiska regeringen.

– Det är en annan komplicerande fråga angående processen i parlamentet, säger Erdoğan enligt TRT.

Enligt den turkiska presidenten är allting sammankopplat – vilket i praktiken innebär att ett lyft av det kanadensiska vapenembargot i praktiken utgör ett nytt krav för att godkänna Sveriges ansökan.

– Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, säger Erdoğan och syftar på Sveriges ansökan.

Presidenten tillägger:

– Å andra sidan finns det löften som Sverige gav oss i Vilnius. Vi förväntar oss att detta behålls och vi följer utvecklingen noga.

Finland: Medlemskap nära

Inför tisdagen fanns stora förhoppningar om ett mer konkret Natobesked för Sveriges del.

Tidigare idag har Finlands utrikesminister Elina Valtonen gått ut och sagt att Turkiet är mycket nära att ha bestämt sig.

– Det finns signaler som tyder på att det kan vara möjligt kanske redan före jul eller före årsskiftet, säger Elina Valtonen enligt Svenska Yle och talar om det svenska medlemskapet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen