Erdogan skriver under Sveriges Nato-ansökan

2024 01 26

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det uppger Reuters.

Långdragen process

I över ett och ett halvt år har Turkiets president Erdogan slutligen gett upp sitt motstånd mot Sveriges ansökan till Nato.

Men nu har presidenten vänt.

Parlamentet röstade tidigare veckan för medlemskapet.

Nu meddelar Reuters att presidenten skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det innebär att landet officiellt ratificerat ansökan.

Många krav

Turkiet har under en lång period krävt att Sverige vidtar diverse steg för att motverka vad Turkiet betecknar som terrorism och annan antiturkiskt aktivitet.

Processen har försvårats av att en docka föreställandes Erdogan hängdes i en lyktstolpe i Stockholm.

Ytterligare försämringar av Sveriges och Turkiets relation skedde i samband med att högerextremisten Rasmus Paludan reste från Danmark till Sverige för att bränna upp koranen.

– Vi välkomnar Turkiets ratificering av Sveriges Natoansökan. Vi har nu nått en avgörande milstolpe på vägen mot ett fullvärdigt medlemskap i Nato.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson på X i kväll.

Bara Ungern kvar

Nu återstår endast Ungern som är det enda av Natos 32 medlemsländer som ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan.

På regeringens hemsida räknas de viktigaste datumen och händelserna upp avseende Sveriges väg in i Nato.

Bland annat följande:

– 24 februari 2022 – Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina

– 17 och 18 maj 2022 – Sveriges ansökan om Natomedlemskap undertecknas av dåvarande utrikesminister Ann Linde och överlämnas till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff.

Samtidigt lämnar Finland in sin ansökan om medlemskap i Nato.

– 5 juli - 27 september – 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.

Kristerssons argument

Regeringen Kristersson betonar även bakgrunden till Natoansökan.

– Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde.

– Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sveriges säkerhet. Natomedlemskapet och en kraftig upprustning av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt.

Arkivfoto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Stort oväder på väg – då brakar det loss

2026 11 09

Ett omfattande lågtryck rör sig mot Sverige.

Det varnar SMHI för i sin senaste prognos.

Enligt myndigheten kan ovädret slå på bred front. Regn, snö och starka vindar väntas i stora delar av landet från och med torsdag.

– På torsdag och fredag väntas ostadigare väder då ett omfattande lågtryck med tillhörande regn, snö och blåst drar in västerifrån, framhåller SMHI.

Prognosen är fortfarande något osäker, men ovädret ser ut att drabba stora delar av Sverige.

– Exakt bana på det här lågtrycket är ännu osäkert men i nuläget ser en stor del av landet ut att beröras, uppger SMHI.

Snö långt söderut

När lågtrycket drar in pressas kallare luft från norr söderut över Sverige.

Snö kan falla i stora delar av landet, även i de sydligaste landskapen.

– Det kan bli snö långt ner i Götaland, framhåller SMHI.

Flaggar för ruskhelg

Det ostadiga vädret ser ut att hålla i sig under helgen, uppger SMHI.

Prognosen är dock osäker. SMHI har ännu inte publicerat sin prognos för lördag och söndag.

Uppmanar: Byt till vinterdäck nu

När kylan drar in ökar risken för frost och halka vägarna.

Från och med den 1 december måste bilister ha vinterdäck.

Men det kan vara klokt att byta däck redan nu, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

– Kom ihåg att halkan inte följer kalendern! Även om vinterdäckskravet börjar gälla först den 1 december kan vinterväglaget komma betydligt tidigare, framhåller han i ett uttalande.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Meteorologen går även ut med flera tips för att köra säkert på hala vägar:

- Håll koll på väderprognosen: Var särskilt uppmärksam när temperaturen närmar sig noll grader.

- Byt till vinterdäck i tid: Vänta inte tills den första snön faller eller halkan slår till.

- Kontrollera mönsterdjupet: Se till att vinterdäcken har tillräckligt bra mönsterdjup för ett bra väggrepp.

- Kör försiktigt: Sänk hastigheten vid behov och håll extra stort avstånd till framförvarande fordon

Andra läser: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen