Erdogan skriver under Sveriges Nato-ansökan
2024 01 26
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skrivit under Sveriges Natoansökan.
Det uppger Reuters.
Långdragen process
I över ett och ett halvt år har Turkiets president Erdogan slutligen gett upp sitt motstånd mot Sveriges ansökan till Nato.
Men nu har presidenten vänt.
Parlamentet röstade tidigare veckan för medlemskapet.
Nu meddelar Reuters att presidenten skrivit under Sveriges Natoansökan.
Det innebär att landet officiellt ratificerat ansökan.
Många krav
Turkiet har under en lång period krävt att Sverige vidtar diverse steg för att motverka vad Turkiet betecknar som terrorism och annan antiturkiskt aktivitet.
Processen har försvårats av att en docka föreställandes Erdogan hängdes i en lyktstolpe i Stockholm.
Ytterligare försämringar av Sveriges och Turkiets relation skedde i samband med att högerextremisten Rasmus Paludan reste från Danmark till Sverige för att bränna upp koranen.
– Vi välkomnar Turkiets ratificering av Sveriges Natoansökan. Vi har nu nått en avgörande milstolpe på vägen mot ett fullvärdigt medlemskap i Nato.
Det framhåller statsminister Ulf Kristersson på X i kväll.
Bara Ungern kvar
Nu återstår endast Ungern som är det enda av Natos 32 medlemsländer som ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan.
På regeringens hemsida räknas de viktigaste datumen och händelserna upp avseende Sveriges väg in i Nato.
Bland annat följande:
– 24 februari 2022 – Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina
– 17 och 18 maj 2022 – Sveriges ansökan om Natomedlemskap undertecknas av dåvarande utrikesminister Ann Linde och överlämnas till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff.
Samtidigt lämnar Finland in sin ansökan om medlemskap i Nato.
– 5 juli - 27 september – 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.
Kristerssons argument
Regeringen Kristersson betonar även bakgrunden till Natoansökan.
– Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde.
– Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sveriges säkerhet. Natomedlemskapet och en kraftig upprustning av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt.
Arkivfoto: Presidency of the Republic of Turkey
Text: Redaktionen