Erdogan skriver under Sveriges Nato-ansökan

2024 01 26

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det uppger Reuters.

Långdragen process

I över ett och ett halvt år har Turkiets president Erdogan slutligen gett upp sitt motstånd mot Sveriges ansökan till Nato.

Men nu har presidenten vänt.

Parlamentet röstade tidigare veckan för medlemskapet.

Nu meddelar Reuters att presidenten skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det innebär att landet officiellt ratificerat ansökan.

Många krav

Turkiet har under en lång period krävt att Sverige vidtar diverse steg för att motverka vad Turkiet betecknar som terrorism och annan antiturkiskt aktivitet.

Processen har försvårats av att en docka föreställandes Erdogan hängdes i en lyktstolpe i Stockholm.

Ytterligare försämringar av Sveriges och Turkiets relation skedde i samband med att högerextremisten Rasmus Paludan reste från Danmark till Sverige för att bränna upp koranen.

– Vi välkomnar Turkiets ratificering av Sveriges Natoansökan. Vi har nu nått en avgörande milstolpe på vägen mot ett fullvärdigt medlemskap i Nato.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson på X i kväll.

Bara Ungern kvar

Nu återstår endast Ungern som är det enda av Natos 32 medlemsländer som ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan.

På regeringens hemsida räknas de viktigaste datumen och händelserna upp avseende Sveriges väg in i Nato.

Bland annat följande:

– 24 februari 2022 – Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina

– 17 och 18 maj 2022 – Sveriges ansökan om Natomedlemskap undertecknas av dåvarande utrikesminister Ann Linde och överlämnas till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff.

Samtidigt lämnar Finland in sin ansökan om medlemskap i Nato.

– 5 juli - 27 september – 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.

Kristerssons argument

Regeringen Kristersson betonar även bakgrunden till Natoansökan.

– Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde.

– Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sveriges säkerhet. Natomedlemskapet och en kraftig upprustning av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt.

Arkivfoto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen