JUST NU: Erdogan kritisk till svenskt medlemskap

2022 05 13

Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan säger att det vore ett misstag att låta Sverige och Finland gå med i Nato.

Presidententen uppger att han inte tror att ett svenskt-finskt medlemskap i Nato skulle vara gynnsamt för Turkiet, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Enligt nyhetsbyrån hänvisar presidenten till säkerhetsskäl för Turkiet och säger att han inte kan se positivt på en ansökan från respektive land, och att både Sverige och Finland är ”hem för många terroristorganisationer”, rapporterar Reuters.

– Sverige har blivit ett hem för PKK och andra terrorgrupper. Vi ser inte positivt på deras medlemskap, säger han.

Alla måste godkänna en ansökan

Samtliga 30 Natoländer måste godkänna en svensk eller finsk ansökan för att länderna ska kunna bli medlemmar i Nato. Det räcker att ett land säger nej för att en svensk ansökan inte ska godkännas. 

Den turkiske ekonomiske och politiske forskaren Aydin Sezer har tidigare uttalat sig om ett potentiellt nej från Turkiet till Sverige och Finland.

Finns en entusiasm

Enligt Sezer motsätter sig delar av den turkiska allmänheten ett svenskt Natomedlemskap. Främst på grund av Sveriges relation till Kurdistans arbetarparti (PKK), säger han till nyhetsbyrån TASS.

– I detta avseende anser kretsar i Turkiet att man bör lägga in sitt veto mot ett svenskt medlemskap. Jag tror också [att det är viktigt] för att förhindra risker för Turkiets egen säkerhet, säger Sezer till nyhetsbyrån.

Närmar sig Natoansökan

Både Sverige och Finland närmar sig en Natoansökan med stormsteg. Under gårdagen deklarerade Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö i ett gemensamt uttalande att de är för en finsk ansökan till Nato.

I Sverige förväntas regeringspartiet Socialdemokraterna ge besked på söndag och allt tyder på att det blir ett ja.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


16 nov 26

Ras på 20 procent – politisk bomb närmar sig

2026 11 16

Svensk politik närmar sig ett scenario som inte har inträffat sedan 1958.

Det indikerar färska odds från spelbolaget Betsson.

Oddsen på ett extraval har sjunkit med hela 20 procent. Att ett extraval utlyses före årsskiftet spelas nu till 4,00.

– Förra veckan steg oddsen på extraval i takt med att det verkade som att de politiska låsningarna började lösas upp genom intensiva samtal och nya regeringsalternativ. Nu bedömer många spelare att risken för ett extraval har ökat, till följd av att det politiska läget åter blivit mer osäkert, säger Robin Olenius, PR-chef på Betsson.

Stor låsning kvarstår

Oddsförändringen inträffar efter att Elisabeth Thand Ringqvist (C) meddelat att Centerpartiet går vidare med Magdalena Anderssons (S) regeringsalternativ.

Flera låsningar kvarstår dock på vänstersidan. Det handlar framför allt om Vänsterpartiets krav på ministerposter, som Centern bestämt säger nej till.

Than Ringqvist utesluter inte att processen kan sluta i ett extraval.

– Är det så att vi är inne på en fjärde omröstning och Vänsterpartiet fortfarande vill sitta i en regering, då finns det två alternativ: antingen en röst på Kristersson eller extraval, säger C-ledaren till TV4.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar understryker att kravet på ministerposter ligger fast.

– Vår inställning är mycket logisk, för alla röster ska räknas likadant. Det kan inte vara en orimlig hållning, säger hon till SVT.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

”Stärkt sin position”

Samtidigt ökar sannolikheten för att Magdalena Andersson väljs till Sveriges nästa statsminister. Oddset för att S-ledaren väljs ligger nu på 1,60, jämfört med 2,10 för Ulf Kristersson (M).

– Kampen om statsministerposten är fortsatt jämn enligt oddsen, men Magdalena Andersson har stärkt sin position de senaste dagarna, skriver Betsson.

Andra läser: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen