Erdogan namnger person i Sverige

2022 11 08

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kräver att exiljournalisten Bülent Kenes utlämnas av Sverige.

Det säger den turkiske ledaren på en gemensam pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M).

– En person befinner sig i Sverige, och jag kommer nämna honom vid namn: Bülent Kenes. Det är av största vikt att han utlämnas till oss. Och vi vill att Sverige agerar med mer känsla, säger Erdogan enligt Expressen.

Kenes uppges vara en av de trettiotal personer som Turkiet vill att Sverige utlämnar. Exiljournalisten är en av flera som anklagas för att ha varit med och planerat det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan 2016.

Bülent Kenes nekar till anklagelserna. Han framhåller att han endast skrivit negativa artiklar om den turkiska regimen och president Erdogan.

– Om jag verkligen vore inblandad i kuppen, skulle jag inte vara så dum att jag exponerar det. Jag är inte dum. Jag är inte en del av kuppen, sa han till SVT Nyheter i slutet av oktober.

Blev förvånad

Journalisten uppger att han blev förvånad när han hörde att Erdogan nämnde hans namn.

Han följde pressträffen på tv tillsammans med sin familj.

– Jag såg att min fru blev chockad. Hon sa inget. Min son undrade då om jag hade förväntat mig att bli nämnd av Erdogan, säger Bülent Kenes till Expressen.

Inte prövat hans fall

Högsta domstolen i Sverige har ännu inte prövat Bülent Kenes fall, erfar SVT.

Exiljournalisten har konstaterat att känner en oro inför vad som kommer att hända i framtiden.

– Jag är orolig för att förhandlingarna mellan den nybildade svenska regeringen och den islamofascistiska och despotiska Erdoganregimen ska påverka beslutet om utlämningen, säger han i intervjun med SVT.

Framgångsrikt möte enligt statsministern

Statsminister Ulf Kristersson kommenterar inte händelsen på dagens pressträff. Däremot beskriver han mötet med Erdogan som framgångsrikt.

– Vi har haft ett produktivt möte om hur vi kan stärka relationen mellan Turkiet och Sverige, säger Kristersson på den efterföljande pressträffen.

Han betonar återigen att Sverige har förståelse för Turkiets oro.

– Jag vill vara tydlig: Sverige förstår att Turkiet varit i en blodig kamp mot terrororganisationer. Jag vill lova alla turkar att Sverige kommer leva upp till alla åtaganden innan vi blir en medlem av Nato och som framtida allierad, säger statsministern enligt SvD.

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen