JUST NU: Erdogan bryter tystnaden – tungt besked för regeringen

2023 01 23

Sverige kan inte räkna med att Turkiet kommer att stödja den svenska Natoansökan.

Det meddelar landets president Recep Tayyip Erdoğan i kväll, rapporterar Reuters.

Orsaken uppges vara helgens protester utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Högerextreme politikern Rasmus Paludan brände en Koran utanför ambassaden och pro-kurdiska grupperingar protesterade mot den svenska Natoansökan.

Demonstrationerna ledde till omfattande protester i Turkiet.

Protester riktades mot både Paludan och Sverige.

Turkiska demonstranter samlades i tusentals och satte eld på den svenska flaggan och bilder av Rasmus Paludan.

–  Jag kan konstatera att det har bränts svenska flaggor och det är väl en protest mot våra politiska ställningstaganden men de bygger ytterst på demokrati och yttrandefrihet och mänskliga rättigheter och det är värderingar som vi kommer att fortsätta stå upp för, sa försvarsminister Pål Jonson (M) i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Utöver Turkiet fördömde flera arabländer lördagens koranbränning – bland annat Saudiarabien, Jordanien och Kuwait.

Nya demonstrationer väntar

Den svenska ambassaden uppmanar svenskar i Turkiet att hålla sig uppdaterade gällande händelseutvecklingen och undvika större folksamlingar.

– Fortsatta demonstrationer kan förväntas utanför ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul under de närmaste dagarna. Detta efter att flera kontroversiella politiska manifestationer genomförts i Sverige de senaste dagarna, som lett till starka reaktioner i Turkiet, skriver ambassaden i ett pressmeddelande.

Uttalade sig i helgen

President Erdogan varnade Sverige inför helgens protester. 

– Om Sverige inte visar respekt för Turkiet eller muslimer kan de inte räkna med något stöd från oss i Natofrågan, sa han i ett uttalande.

Vidare uppmanade han svenska myndigheter att stoppa Paludans och de pro-kurdiska gruppernas demonstrationer.

– Om du låter terrororganisationer springa fritt kan du inte räkna med vårt stöd för att komma in i Nato, sa Turkiets ledare.

Foto: 

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen