Enormt knarklarm i Sverige

2023 05 26

Sedan september förra året har Tullverket beslagtagit drygt 1,3 ton kokain i Helsingborgs hamn.

Sedan årsskiftet handlar det om nästan 870 kilo kokain.

Det är mer kokain än Tullverket beslagtog i hela landet under hela förra året.

Kokainbeslagen ”saknar motstycke” i svensk kriminalhistoria.

Det framhåller Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, i ett uttalande.

– Hamnen med en omfattande trafik från Sydamerika har blivit navet för smuggling av kokain och inte bara till Sverige. Vår bild är att Sverige har blivit ett transitland för narkotika som ska skickas till andra länder i Europa.

Erik Friberg, enhetschef vid Tullverkets kriminalavdelning syd, anser att fler åtgärder måste vidtas för att stoppa den enorma tillförseln.

– Det är alldeles för lätt för ligorna att ta sig in i hamnen för att försöka vittja containrar där kokainet göms. Om inte hamnen höjer säkerheten blir det mycket svårt att stoppa den här organiserade brottsligheten.

Smugglas in på natten

Majoriteten av kokainet smugglas till Sverige under natten.

Narkotikan kommer i containrar med fraktfartyg från Sydamerika. I flera fall har fartygen kommit från Ecuador.

Ett vanligt tillvägagångssätt är att kokainet göms i lönnfack i containrarnas konstruktion, skriver Tullverket.

Utländska ligor

De senaste månaderna har myndigheten vid upprepade tillfällen upptäckt spår efter att smugglarna brutit sig in på hamnområdet på natten för att vittja containrar.

Kvarlämnad utrustning har hittats – bland annat väskor, skärbrännare och bultsaxar.

– Det handlar om utländska ligor som åker till Helsingborg med det enda uppdraget att ta sig in i hamnen och hämta ut kokain från containrar. Inflödet av containrar i Helsingborgs hamn är mycket stort och kontroller av containrar är mer resurskrävande än andra kontroller, säger Henrik Sjökvist, enhetschef på kontrollavdelningen syd.

Ett gripande

Trots att Tullverket kraftsamlat resurser i hamnen så har myndigheten inte lyckats få fast kokainsmugglarna.

Endast ett gripande har skett under de senaste månaderna.

Två albanska medborgare greps när de hämtade ut 47 kilo kokain i december 2022.

– Jakten på ligorna försvåras av bristande säkerhet i Helsingborgs hamn, framhåller Tullverket.

Enligt myndigheten är skalskyddet kring hamnen svagt, och belysningen samt kameraövervakningen upplevs som otillräcklig.

– Ökad säkerhet är avgörande men vi behöver också få bättre kontrollfaciliteter i hamnen för att kunna göra fler och bättre kontroller. Det ökar våra möjligheter att beslagta mer och den ökade risken att bli upptäckt kan göra det mindre intressant att smuggla till Helsingborgs hamn, förklarar Erik Friberg.

Foto: P. Coffman

Text: Redaktionen 

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen