Enorm summa pengar på väg att brinna inne – skulle gått till bilägare

2024 12 04

En halv miljard kronor som skulle gått till bilägare riskerar att brinna inne.

Det menar Riksförbundet M Sverige knappt fyra månader efter att regeringen tidigare i år införde en ny skrotningspremie för att påskynda omställningen till eldrivna fordon.

Vid tillfället avsattes 250 miljoner kronor för skrotning av 25 000 bilar 2024 – och samma anslag bekräftades för kommande år.

Men till dags dato har inte ens en procent av de tillgängliga medlen betalats ut. 

Därmed riskerar totalt närmare en halv miljard kronor att brinna inne, hävdar konsumentorganisationen.

– Kombinationen av en skrotningspremie och en klimatbilsbonus finns bara i fantasin. I verkligheten är det två helt olika insatser. Det är illa att politiken låter personlig prestige gå före reell klimatfördel. Med en bättre utformad skrotningspremie hade man kunnat återvinna 25 000 bilar, i stället blir det nästan noll, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige, i ett uttalande.

10 000 kronor på ett villkor

Skrotningspremien innebar att privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor skulle få ta del av 10 000 kronor – förutsatt att man i samband med skrotningen köper eller leasar en ny eller begagnad elbil.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i somras.

– Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045.

Kräver ny premie

De första två månaderna efter att premien infördes hade 78 premier beviljats. Det omfattar 780 000 kronor – tre promille av de 250 miljoner kronor anslagna för 2024.

Nu uppmanar M Sverige att diskussionen tas upp i regeringen på nytt. Man kräver en skrotningspremie på 10 000 kronor – utan villkor samt ett rejält stöd som gör det möjligt för privatpersoner att köpa elbil.

– Det finns både miljö- och trafiksäkerhetsskäl att skrota ut de äldsta bilarna, och ge människor en chans att köpa upp sig lite. Den aspekten har man helt missat och i stället fått för sig att människor direkt tar steget till en nästan ny elbil för ett par hundra tusen kronor. Men så ser verkligheten inte ut. Att så få kunnat nyttja stödet är ett så tydligt facit som går att få, säger Carl-Erik Stjernvall.

Foto: Frida Drake resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen