Enorm S-ilska – ”Käpprätt åt helvete”

2023 03 29

Regeringens klimatpolitik sågas vid fotknölarna i en ny rapport från klimatpolitiska rådet.

I rapporten fastslås det att för första gången på över två decennier kommer ändrad politik att leda till ökade utsläpp i Sverige.

– I stället för att snabbt minska utsläppen kommer hittills beslutade och aviserade förändringar tvärtom, också enligt regeringens egen bedömning, att i närtid öka utsläppen, skriver klimatpolitiska rådet. 

”Käpprätt åt helvete”

Oppositionen reagerar starkt de nya uppgifterna. 

Anna-Caren Sätherberg, Socialdemokraternas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, anser att regeringens klimatpolitik är direkt farlig.

–  Det här är på väg käpprätt åt helvete och regeringen sitter på händerna. Det finns inte någon presenterad plan framåt, säger hon till DN och påpekar att flera aktörer inom näringslivet är beredda att göra uppoffringar för att klara klimatomställningen.

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Alla andra vill göra klimatomställningen, också för att vi ska vara ett konkurrenskraftigt land och skapa nya jobb i hela landet.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi riktar även kritik mot regeringen efter rapporten från klimatrådet.

– Regeringens så kallade klimatpolitik är ett slag i ansiktet på både nuvarande och kommande generationer.

– Alla utsläpp räknas, eftersom varje tiondels grad uppvärmningen ökar med får så enorma konsekvenser. Därför är det så allvarligt att den här regeringen nu medvetet ökar utsläppen, framhåller hon i ett inlägg på Twitter.

Klimatministern svarar

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tagit del av rapporten.

– Klimatet är en ödesfråga som kräver ett helhetsgrepp, både på lokal, nationell och global nivå. De åtgärder som vi beslutar om under den här mandatperioden kommer vara långsiktiga satsningar som leder till minskade utsläpp som leder till att vi når målet om netto noll 2045, säger hon till SVT Nyheter.

Hon tillägger:

– En samhällsomställning av den här storleken måste genomföras parallellt med att vi skapar välstånd och tillväxt i hela landet. Politiken måste utformas på ett sätt som skapar förutsättningar att alla att ställa om. och att den är genomförbar för företag och hushåll. Det är ett perspektiv som vi har med oss i utformningen av vårt arbete.

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen