Enorm order från Putin – men inte mot Ukraina

2024 10 01

Vladimir Putin beordrar in 133 000 nya militärer.

Inkallningen börjar från och med idag, 1 oktober, enligt ett nytt dekret publicerat av Kreml.

I ordern framgår att medborgare i åldern 18-30 år som inte redan är i reserven ska bli föremål för värnplikt “i enlighet med den federala lagen”, rapporterar Reuters.

Alla värnpliktiga som kallas in ska tjänstgöra i ryska militära enheter under 12 månader.

Löftet: Ska inte till Ukraina

I samma veva som ordern skickas ut lovar Putin-regimen att militärerna inte kommer att skickas till frontlinjen i Ukraina.

– Jag skulle vilja notera att värnpliktiga inte kommer att kallas in för att delta i den särskilda militära operationen i de nya regionerna, säger viceamiralen och chefen för Rysslands värnpliktskontor Vladimir Tsimlyansky till rysk media enligt nyhetsbyrån.

"Hot mot ryska gränsen"

De “nya regionerna” som Ryssland syftar på är de olagligt annekterade regionerna i sydöstra Ukraina.

Ockupationen har fördömts av mer eller mindre hela världen – precis som den fullskaliga invasion som oprovocerat aktiverades mot landet i februari 2022.

I mitten av september genomförde Putin en tidigare stor inkallning av nya militärer.

Den ryska armen skulle utökas med 180 000 soldater till en storlek på totalt 1,5 miljoner aktiva militärer – världens nästa största armé efter Kina.

Putin hävdade att “hot mot ryska gränser” var anledningen.

– Det orsakas av den extremt fientliga miljön längs våra gränser och instabiliteten vid våra östra gränser. Detta kräver att lämpliga åtgärder vidtas, påstod Dmitirj Peskov, talesperson för Kreml, enligt Reuters.

Sex procent på försvaret

Det står sedan september även klart att Ryssland generellt kommer att öka försvarsutgifterna för hela 2025.

Utan något omedelbart slut på kriget i Ukraina i sikte kommer den ryska regeringen att öka försvarsutgifterna till motsvarande 142 miljarder dollar 2025 från ungefär 111 miljarder dollar 2024.

Redan idag lägger Ryssland omkring sex procent av deras BNP på försvaret. Det kan jämföras med Natoländerna som har som mål att uppnå två procent.

Vissa länder, som Polen och USA, ligger över två procent med uppemot fyra respektive 3,5 procent, men många länder är långt därifrån.

Bland länderna som ligger längst från målet finns Spanien, Luxemburg, Slovenien, Belgien, Kanada, Italien och Portugal som spenderar mellan en och två procent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen