Enorm order från Putin – men inte mot Ukraina
2024 10 01
Vladimir Putin beordrar in 133 000 nya militärer.
Inkallningen börjar från och med idag, 1 oktober, enligt ett nytt dekret publicerat av Kreml.
I ordern framgår att medborgare i åldern 18-30 år som inte redan är i reserven ska bli föremål för värnplikt “i enlighet med den federala lagen”, rapporterar Reuters.
Alla värnpliktiga som kallas in ska tjänstgöra i ryska militära enheter under 12 månader.
Löftet: Ska inte till Ukraina
I samma veva som ordern skickas ut lovar Putin-regimen att militärerna inte kommer att skickas till frontlinjen i Ukraina.
– Jag skulle vilja notera att värnpliktiga inte kommer att kallas in för att delta i den särskilda militära operationen i de nya regionerna, säger viceamiralen och chefen för Rysslands värnpliktskontor Vladimir Tsimlyansky till rysk media enligt nyhetsbyrån.
"Hot mot ryska gränsen"
De “nya regionerna” som Ryssland syftar på är de olagligt annekterade regionerna i sydöstra Ukraina.
Ockupationen har fördömts av mer eller mindre hela världen – precis som den fullskaliga invasion som oprovocerat aktiverades mot landet i februari 2022.
I mitten av september genomförde Putin en tidigare stor inkallning av nya militärer.
Den ryska armen skulle utökas med 180 000 soldater till en storlek på totalt 1,5 miljoner aktiva militärer – världens nästa största armé efter Kina.
Putin hävdade att “hot mot ryska gränser” var anledningen.
– Det orsakas av den extremt fientliga miljön längs våra gränser och instabiliteten vid våra östra gränser. Detta kräver att lämpliga åtgärder vidtas, påstod Dmitirj Peskov, talesperson för Kreml, enligt Reuters.
Sex procent på försvaret
Det står sedan september även klart att Ryssland generellt kommer att öka försvarsutgifterna för hela 2025.
Utan något omedelbart slut på kriget i Ukraina i sikte kommer den ryska regeringen att öka försvarsutgifterna till motsvarande 142 miljarder dollar 2025 från ungefär 111 miljarder dollar 2024.
Redan idag lägger Ryssland omkring sex procent av deras BNP på försvaret. Det kan jämföras med Natoländerna som har som mål att uppnå två procent.
Vissa länder, som Polen och USA, ligger över två procent med uppemot fyra respektive 3,5 procent, men många länder är långt därifrån.
Bland länderna som ligger längst från målet finns Spanien, Luxemburg, Slovenien, Belgien, Kanada, Italien och Portugal som spenderar mellan en och två procent.
Foto: President of Russia Office
Text: Redaktionen
