Enorm order från Putin – men inte mot Ukraina

2024 10 01

Vladimir Putin beordrar in 133 000 nya militärer.

Inkallningen börjar från och med idag, 1 oktober, enligt ett nytt dekret publicerat av Kreml.

I ordern framgår att medborgare i åldern 18-30 år som inte redan är i reserven ska bli föremål för värnplikt “i enlighet med den federala lagen”, rapporterar Reuters.

Alla värnpliktiga som kallas in ska tjänstgöra i ryska militära enheter under 12 månader.

Löftet: Ska inte till Ukraina

I samma veva som ordern skickas ut lovar Putin-regimen att militärerna inte kommer att skickas till frontlinjen i Ukraina.

– Jag skulle vilja notera att värnpliktiga inte kommer att kallas in för att delta i den särskilda militära operationen i de nya regionerna, säger viceamiralen och chefen för Rysslands värnpliktskontor Vladimir Tsimlyansky till rysk media enligt nyhetsbyrån.

"Hot mot ryska gränsen"

De “nya regionerna” som Ryssland syftar på är de olagligt annekterade regionerna i sydöstra Ukraina.

Ockupationen har fördömts av mer eller mindre hela världen – precis som den fullskaliga invasion som oprovocerat aktiverades mot landet i februari 2022.

I mitten av september genomförde Putin en tidigare stor inkallning av nya militärer.

Den ryska armen skulle utökas med 180 000 soldater till en storlek på totalt 1,5 miljoner aktiva militärer – världens nästa största armé efter Kina.

Putin hävdade att “hot mot ryska gränser” var anledningen.

– Det orsakas av den extremt fientliga miljön längs våra gränser och instabiliteten vid våra östra gränser. Detta kräver att lämpliga åtgärder vidtas, påstod Dmitirj Peskov, talesperson för Kreml, enligt Reuters.

Sex procent på försvaret

Det står sedan september även klart att Ryssland generellt kommer att öka försvarsutgifterna för hela 2025.

Utan något omedelbart slut på kriget i Ukraina i sikte kommer den ryska regeringen att öka försvarsutgifterna till motsvarande 142 miljarder dollar 2025 från ungefär 111 miljarder dollar 2024.

Redan idag lägger Ryssland omkring sex procent av deras BNP på försvaret. Det kan jämföras med Natoländerna som har som mål att uppnå två procent.

Vissa länder, som Polen och USA, ligger över två procent med uppemot fyra respektive 3,5 procent, men många länder är långt därifrån.

Bland länderna som ligger längst från målet finns Spanien, Luxemburg, Slovenien, Belgien, Kanada, Italien och Portugal som spenderar mellan en och två procent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen