Enorm order från Putin – men inte mot Ukraina

2024 10 01

Vladimir Putin beordrar in 133 000 nya militärer.

Inkallningen börjar från och med idag, 1 oktober, enligt ett nytt dekret publicerat av Kreml.

I ordern framgår att medborgare i åldern 18-30 år som inte redan är i reserven ska bli föremål för värnplikt “i enlighet med den federala lagen”, rapporterar Reuters.

Alla värnpliktiga som kallas in ska tjänstgöra i ryska militära enheter under 12 månader.

Löftet: Ska inte till Ukraina

I samma veva som ordern skickas ut lovar Putin-regimen att militärerna inte kommer att skickas till frontlinjen i Ukraina.

– Jag skulle vilja notera att värnpliktiga inte kommer att kallas in för att delta i den särskilda militära operationen i de nya regionerna, säger viceamiralen och chefen för Rysslands värnpliktskontor Vladimir Tsimlyansky till rysk media enligt nyhetsbyrån.

"Hot mot ryska gränsen"

De “nya regionerna” som Ryssland syftar på är de olagligt annekterade regionerna i sydöstra Ukraina.

Ockupationen har fördömts av mer eller mindre hela världen – precis som den fullskaliga invasion som oprovocerat aktiverades mot landet i februari 2022.

I mitten av september genomförde Putin en tidigare stor inkallning av nya militärer.

Den ryska armen skulle utökas med 180 000 soldater till en storlek på totalt 1,5 miljoner aktiva militärer – världens nästa största armé efter Kina.

Putin hävdade att “hot mot ryska gränser” var anledningen.

– Det orsakas av den extremt fientliga miljön längs våra gränser och instabiliteten vid våra östra gränser. Detta kräver att lämpliga åtgärder vidtas, påstod Dmitirj Peskov, talesperson för Kreml, enligt Reuters.

Sex procent på försvaret

Det står sedan september även klart att Ryssland generellt kommer att öka försvarsutgifterna för hela 2025.

Utan något omedelbart slut på kriget i Ukraina i sikte kommer den ryska regeringen att öka försvarsutgifterna till motsvarande 142 miljarder dollar 2025 från ungefär 111 miljarder dollar 2024.

Redan idag lägger Ryssland omkring sex procent av deras BNP på försvaret. Det kan jämföras med Natoländerna som har som mål att uppnå två procent.

Vissa länder, som Polen och USA, ligger över två procent med uppemot fyra respektive 3,5 procent, men många länder är långt därifrån.

Bland länderna som ligger längst från målet finns Spanien, Luxemburg, Slovenien, Belgien, Kanada, Italien och Portugal som spenderar mellan en och två procent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stubb säger nej till USA – ”mycket exceptionellt”

2025 12 13

Alexander Stubb planerade att resa till USA imorgon söndag.

Men resan, vars syfte var att inviga det finska konsulatet i Houston och att som överbefälhavare ta emot Finlands första F-35-jaktplan, ställs nu in.

Den finske presidenten har kallats till ett annat möte som står högre på prioriteringslistan.

– Inställandet är mycket exceptionellt, eftersom förberedelserna för republikens president vid F-35-firandet har pågått i ungefär sex månader, uppger Iltalehti.

Bjuden till ett annat möte

Anledningen till den sena avbokningen är en inbjudan till ett annat möte.

– Finlands presidentkontor meddelar att presidenten kommer att delta i diskussioner i Europa i början av veckan relaterade till fredsförhandlingarna i Ukraina, rapporterar tidningen.

Till mötet, som sammankallats av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och kommer äga rum i Berlin, kommer flera av Europas toppledare.

Bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Representation från USA förväntas också till mötet.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Syftet med mötet

Under mötet är förhoppningen avsikten att gå igenom ett utkast med omkring 20 fredsvillkor, som Europa hoppas att Ryssland kommer att acceptera.

– Bland annat kommer Ukraina erbjudas att bli medlem i EU under 2027, så länge de uppfyller villkoren för medlemskap. EU-medlemskap skulle stärka Ukrainas suveränitet, uppger tidningen.

Stubb ersätts

Finland kommer, istället för president Alexander Stubb, att representeras av försvarsminister Antti Häkkänen under ceremonin i USA.

Landets första F-35-jaktplan kommer att bli kvar på amerikanskt territorium en tid, där de kommer att användas i utbildningssyfte av finska piloter.

Flygplanen kommer anlända till Finland först under hösten 2026.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen