Enorm order från Putin – men inte mot Ukraina

2024 10 01

Vladimir Putin beordrar in 133 000 nya militärer.

Inkallningen börjar från och med idag, 1 oktober, enligt ett nytt dekret publicerat av Kreml.

I ordern framgår att medborgare i åldern 18-30 år som inte redan är i reserven ska bli föremål för värnplikt “i enlighet med den federala lagen”, rapporterar Reuters.

Alla värnpliktiga som kallas in ska tjänstgöra i ryska militära enheter under 12 månader.

Löftet: Ska inte till Ukraina

I samma veva som ordern skickas ut lovar Putin-regimen att militärerna inte kommer att skickas till frontlinjen i Ukraina.

– Jag skulle vilja notera att värnpliktiga inte kommer att kallas in för att delta i den särskilda militära operationen i de nya regionerna, säger viceamiralen och chefen för Rysslands värnpliktskontor Vladimir Tsimlyansky till rysk media enligt nyhetsbyrån.

"Hot mot ryska gränsen"

De “nya regionerna” som Ryssland syftar på är de olagligt annekterade regionerna i sydöstra Ukraina.

Ockupationen har fördömts av mer eller mindre hela världen – precis som den fullskaliga invasion som oprovocerat aktiverades mot landet i februari 2022.

I mitten av september genomförde Putin en tidigare stor inkallning av nya militärer.

Den ryska armen skulle utökas med 180 000 soldater till en storlek på totalt 1,5 miljoner aktiva militärer – världens nästa största armé efter Kina.

Putin hävdade att “hot mot ryska gränser” var anledningen.

– Det orsakas av den extremt fientliga miljön längs våra gränser och instabiliteten vid våra östra gränser. Detta kräver att lämpliga åtgärder vidtas, påstod Dmitirj Peskov, talesperson för Kreml, enligt Reuters.

Sex procent på försvaret

Det står sedan september även klart att Ryssland generellt kommer att öka försvarsutgifterna för hela 2025.

Utan något omedelbart slut på kriget i Ukraina i sikte kommer den ryska regeringen att öka försvarsutgifterna till motsvarande 142 miljarder dollar 2025 från ungefär 111 miljarder dollar 2024.

Redan idag lägger Ryssland omkring sex procent av deras BNP på försvaret. Det kan jämföras med Natoländerna som har som mål att uppnå två procent.

Vissa länder, som Polen och USA, ligger över två procent med uppemot fyra respektive 3,5 procent, men många länder är långt därifrån.

Bland länderna som ligger längst från målet finns Spanien, Luxemburg, Slovenien, Belgien, Kanada, Italien och Portugal som spenderar mellan en och två procent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen