Inom fem år kan Vladimir Putins styrkor vara redo att attackera någon av försvarsalliansens medlemmar.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har tidigare varnat för just den tidsramen. Samma sak upprepas nu av den tyska försvarschefen Carsten Breuer.

– Vi har fem till åtta år på oss till återuppbyggnaden av de ryska styrkorna är på en nivå som gör att en attack mot Natos territorium kan vara möjlig, säger han till Sky News.

– För mig som militär betyder fem till åtta år att jag måste vara redo om fem år.

Varnar Putin

Nato menar allvar med den skarpa prognosen.

Just nu pågår den största militära övningen sedan kalla kriget i Litauen. Övningen, som är är en del av Steadfast Defender som pågått de senaste sex månaderna på land, till sjöss och i luften, leds av Tyskland och har totalt involverat 90 000 soldater från samtliga 32 medlemsländer.

Syftet är att visa Ryssland hur Nato kan försvara Europas östra flank från en invasion och erbjuda trygghet till allierade – samt att utfärda en varning direkt till Putin.

– Dagens övning sänder ett tydligt budskap. Ett meddelande om avskräckning till Ryssland, säger Carsten Breuer.

"Var inte naiva"

Litauen och övriga baltiska länder är tillsammans med bland annat Polen den känsligaste regionen i Nato om kriget i Ukraina skulle koka över.

Sedan tidigare har Tyskland fattat beslut om att stationera 5 000 soldater i området under de närmaste åren.

I slutet av förra månaden varnade dessutom tyskarna om att Rysslands försvarsindustri bygger upp ett omfattande lager av vapen och ammunition. Det sker i en omfattning “som är större än landets nuvarande behov för sitt krig i Ukraina”, framhöll Boris Pistorius.

Enligt ministern ska vapenlagrandet ses som en varning till resten av Europa och Nato om den ryska diktatorns militära ambitioner.

– Nu kan man vara naiv och säga att han gör det som en försiktighetsåtgärd. Som en skeptisk person skulle jag i det här fallet säga att han gör det för att han har planer, eller skulle kunna ha sådana, sade Pistorius vid tillfället.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen