JUST NU: Enorm ilska efter hälsning till kungen

2022 06 09

Ett meddelande till den norska kungen har fått landets myndigheter att gå i taket av ilska.

– Tack till vår president Sauli Niinistö för att vi fick fiska lax på berömda Tana. Hälsningar till den norska kungen.

Så skrev laxfiskaren Valde Ranttila på Facebook efter att ha dragit upp en femkiloslax ur den norsk-finska älven Tana älv. 

Myndigheterna rasar

En hälsning som får de norska myndigheterna att fullständigt gå i taket av vrede.

– Från norsk sida är vi upprörda över utvecklingen, och tar starkt avstånd från fiske på finsk sida. Just nu är det en liten grupp fiskare som tar ut lax som är fridlyst, säger statssekreteraren Aleksander Øren Heen till NRK.

Infekterad fråga

Bakgrunden är en infekterad fråga om förbjudet fiske i den aktuella älven, som ligger precis norr om Finland på norsk mark. 

Norge har förbjudit fiske i älven – men i Finland har beslutet dragit ut på tiden. Det har fått laxfiskare från Finland att provocera de norska myndigheterna genom att bedriva fiske i älven under två veckors tid, rapporterar den norska kanalen.

Blandade in kungen: “Oetiskt”

När fiskarna nu dessutom blandar in den norska kungen Harald V av Norge är måttet rågat för landets myndigheter.

– Det här är ett oetiskt fiske, där en liten grupp fiskare tar ut lax som är fridlyst för att säkerställa laxfisket för kommande generationer.

“Polisen kan bara komma”

Hälsningarna från de finska fiskarna kastar nu bensin på elden i en mycket känslig fråga länderna emellan. 

– President Sauli Niinistö har mycket viktigare saker än lax att tänka på nu, Nato-medlemskap och kriget i Ukraina, säger meddelandets upphovsman Valde Ranttila till NRK.

En annan fiskare uppmanar “polisen att bara komma” för att försöka stoppa dem.

Ska rädda laxen

Överenskommelsen mellan Norge och Finland slöts redan förra året, men pappersarbetet har alltså inte fallit på plats på den finska sidan. 

Det är ett tufft beslut särskilt för de lokala invånarna i Tana älvdal, men målet är att trygga fiskemöjligheterna och livskraftiga laxbestånd i Tana älv också i framtiden. För Finland är det avgörande att Norge är berett att begränsa fisket i havs- och fjordområdet. Förhandlingsresultatet innebär en exceptionell möjlighet att trygga laxen under hela dess livscykel, kommenterade Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä överenskommelsen i ett pressmeddelande.

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen