JUST NU: Enorm elsmocka väntar – så dyrt blir det

2022 08 05

Svenska villaägare kan räkna med en dyr vinter.

Elpriserna förväntas öka kraftigt i elprisområde 3 och 4 – från Gävle och söderut.

I Sydsverige väntar en ökning på fyra kronor per kilowattimme, rapporterar Expressen med hänvisning till flera experter.

– Denna vinter kommer slå förra vinterns rekordhöga priser på el, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm Tech, till tidningen.

50 000 kronor

–  För dem som bor i villa i Stockholmsområdet kan det röra sig om 50 000 kronor mer än vad de är vana vid för perioden oktober till mars. Om man normalt sett har en räkning på 20 000 kronor kan man stå med en räkning på 70 000 kronor, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på energikonsultbolaget Merlin & Metis, till SvD.

En liknande prisökning väntar villaägare i Göteborg med omnejd.

– För dem som bor i södra Sverige, i elprisområde 4, runt Malmö, kan det röra sig om ännu lite mera, berättar Christian Holtz.

Så har han räknat

Experten har räknat på en villa som förbrukar 20 000 kilowattimmar per år, varav 13 000 kilowattimmar oktober till mars. Priset som experten utgår ifrån är 3 kronor plus moms dyrare per kilowattimme än vanligt, uppger SvD.

I Sydsverige, där priset per kilowattimme förväntas öka ännu mer, kan det alltså bli ännu dyrare elräkningar.

Enligt Christian Holtz beror den kommande ”elsmockan” framför allt på den europeiska kontinenten.

Att Putin och Ryssland drar ner på gasexporten, samt att EU drar ner på importen, kommer att påverka priserna. 

Tvingas importera

Svenska Kraftnät har tidigare flaggat för att de södra delarna av Sverige riskerar att drabbas hårdast.

– Södra Sverige är importberoende för att klara topplasterna vintertid, säger myndighetens chefsstrateg Niclas Damsgaard till DN.

– Det är Sveriges södra elområden som av och till har ett underskott när det inte blåser så mycket och vi inte har sol. Då måste dessa områden importera och förhålla sig till de kontinentala priserna, förklarar Samuel Ciszuk, energimarknadsexpert på ELS Analysis, i en intervju med SR Ekot.

”Ta på dig ylletröjan”

Arne Bergvik betonar att prisökningen redan är ett faktum.

Enligt strategen är det viktigt att förbereda sig inför en dyr vinter.

– Dra ner termometern några grader, räkna på dina kostnader och ta på dig ylletröjan, säger han till Expressen.

Fyra stora elområden

Sverige är indelat i fyra stora elområden:

-Elområde SE1 – Luleå (låg risk för dyra elpriser i vinter)

-Elområde SE2 – Sundsvall (låg risk för dyra elpriser i vinter)

-Elområde SE3 – Stockholm (hög risk för dyra elpriser i vinter)

-Elområde SE4 – Malmö (mycket hög risk för dyra elpriser i vinter)

Foto: J. Mirkovic

Text: Redaktionen


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen