Enorm efterfrågan – behöver anställa 300 000 nya personer

2024 04 12

Det indikerar ny data som publicerats av Industrirådet tillsammans med undersökningsföretaget Demoskop.

Enligt prognosen måste industrin anställa 300 000 nya medarbetare under de kommande åren för att möta de nya förutsättningarna.

Fler pensioneras

Särskild efterfrågan är det på svetsare. Branschen skriker efter 3 000 svetsspecialister, som beskrivs som ett av de mest eftertraktade yrkena bland arbetsgivare.

– Svetskompetensen utgör en central del i västsvensk industri. Inte minst inom fordonstillverkning och batteritillverkning, framhåller utbildnings- och bemanningsföretaget Lernia i en kommentar.

– Dessvärre är det idag fler som går i pension än det antal som börjar i branschen.

"Kan gå i bräschen"

För att möta behovet har nu Lernia därför börjat erbjuda en särskild utbildning till internationell svetsspecialist.

– Sverige har möjlighet att gå i bräschen för ny grön industri, säger Ulla Gustafsson, verksamhetschef på Lernia Yrkeshögskola.

– Kompetensfrågan är en nyckel för att lyckas och det är därför vi tillsammans med näringslivet startar den här utbildningen

33 000 i månaden

Svetsaryrket säljs in som både kreativt och välbetalt. 

Efter examen ligger snittlönen idag på 33 000 kronor i månaden.

– Idag är det svårt att lösa kompetensbristen på svetsare. Yrket blir alltmer professionaliserat vilket ställer allt högre krav, säger Jonas Öhman, vd på företaget JM Indutech AB.  

– Därför har vi varit med i att ta fram den här utbildningen och ser fram emot att välkomna praktikanter längre fram, 

Arbetsförmedlingen: utbildning viktigt

Igår gick Arbetsförmedlingen ut med nyheten att arbetslösheten ökar i Sverige. 355 000 personer var inskrivna som arbetslösa i slutet av mars – en ökning med 19 000 personer eller 6,7 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Svagare arbetsmarknad och tufft ekonomiskt läge anses vara orsakerna.

Men myndigheten lyfter även fram just betydelsen av utbildad arbetskraft för att vända utvecklingen.

– Även om konkurrensen om jobben har hårdnat finns det många lediga jobb att söka, särskilt för den med rätt utbildning. Därför kommer utbildning och kompetensutveckling fortsatt att vara viktigt och eftertraktat, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Foto: S. Brenis

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen