Enorm cyberattack mot svensk myndighet

2022 10 13

Naturvårdsverket har utsatts för ett dataintrång och information har läckt från myndigheten – nu kommer uppgifter om att cyberattacken är mer omfattande än tidigare känt.

Förra veckan rapporterade Naturvårdsverket ett dataintrång och i en analys av attacken upptäcktes att information läckt från myndigheten.

Efter intrånget beslutade myndigheten att stänga ner möjligheten till digital kontakt, enligt SVT.

–  Vi hittade kod som inte skulle vara i våra system, det kan exempelvis vara kod som är programmerad för att komma i gång senare. Det går inte att nå Naturvårdsverket utifrån nu för att begränsa eventuellt pågående attacker, säger Håkan Svaleryd, chef för förvaltningsavdelningen på Naturvårdsverket. 

Mer omfattande än tidigare känt

Nu rapporteras att dataintrånget mot Naturvårdsverket är betydligt mer allvarligt än vad som tidigare bedömts.

Stora mängder data har stulits och skickats till en server i USA. På myndigheten finns information om såväl känsliga företag som svenska jägare, uppger Dagens Nyheter.

Detta ses som särskilt allvarligt då Naturvårdsverket den 1 oktober fick status som beredskapsmyndighet. Det innebär att regeringen klassar myndigheten som särskilt viktig för samhällets krisberedskap och totalförsvar.

Myndigheten utreder

En polisanmälan har upprättats och händelsen har anmälts till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och integritetsskyddsmyndigheten.

Det är oklart hur länge it-systemet kommer ligga nere, men myndigheten försäkrar sig om att man ser mycket allvarligt på händelsen.

Servern som informationen skickats till har lokaliserats till USA, men Naturvårdsverket utesluter inte att det kan ha hamnat annanstans.  

–  Men det säger ju ingenting om slutdestinationen, konstaterar Svaleryd.

Ingen riktad attack

Naturvårdsverket bedömer att det inte handlar om en riktad attack mot myndigheten och att det kan vara en isolerad händelse.

– Det här verkar i varje fall inte ha slagit brett mot myndigheter i Sverige. Vi har inte hört om någon annan som drabbats, säger Håkan Svaleryd enligt DN.

Foto: Naturvårdsverket

Text: Redaktionen

Jättelarm från Ukraina

2024 04 04

Det finns stor risk för en ukrainsk kollaps i kriget mot Ryssland.

Det varnar flera högt uppsatta ukrainska officerare för, rapporterar Politico.

Tidningen citerar flera officerare som gör samma bedömning: Frontlinjen riskerar att kollapsa, oavsett var Ryssland väljer att intensifiera sin offensiv.

Officerarna – som tjänstgjorde under den tidigare överbefälhavaren, general Valerij Zaluzjnyj – konstaterar att Ryssland övertag i manstyrka och den ryska militärens användande av nya effektiva glidbomber ”sannolikt kommer leda till ett genombrott och att frontlinjen kollapsar”.

– Det finns inget som kan hjälpa Ukraina nu eftersom det inte finns några seriösa teknologier som kan kompensera Ukraina för den stora massan av trupper som Ryssland sannolikt kommer att kasta på oss. Vi har inte teknologin, och västvärlden har den inte i tillräckligt stort antal, säger en av officerarna till Politico.

”Lär sig och förfinar”

Enligt de högt uppsatta militärerna är det endast Ukrainas enorma försvarsvilja och misstag från ryska befälhavare som nu kan förändra det dystra läget.

Misstag från den ryska sidan finns det gott med exempel på.

Så sent som i lördags förlorade ryssarna ett dussintals stridsvagnar och flera pansarfordon efter ett ogenomtänkt stridsvagnsanfall väster om staden Avdijivka  i östra Ukraina.

Officerarna betonar dock att det inte är en hållbar strategi att förlita sig på ryska misstag.

– Tro inte på uppståndelsen över att de bara kastar in trupper i köttkvarnen för att slaktas. Naturligtvis gör de det också, men de lär sig och förfinar, säger en av dem till tidningen.

Då slår ryssarna till

Officerarna varnar för att Ryssland för närvarande kraftsamlar och sparar på sina resurser inför en stundande sommaroffensiv.

Enligt militärerna väntas ryssarna inleda ett ”stort anfall”  i slutet eller mitten av sommaren.

För att kunna stå emot behöver Ukraina både fler avancerade och grundläggande vapen.   

– Vi behöver artilleripjäser och ammunition. Det handlar om hundratusentals granater och raketer, säger en av officerarna och fastslår att  Ukraina uppskattnignsvis behöver minst fyra miljoner granater och två miljoner drönare.

– Vi har hela tiden sagt till våra västerländska partners att vi har stridserfarenhet och förståelse för hur vi kan vinna det här kriget. Men de har resurserna och måste ge oss det vi behöver.  

Foto: Ministry of Defence of Ukraine 

Text: Redaktionen

Varnar för värsta scenario i matbutiker: ”Vi måste ta höjd för det”

2024 04 02

Livsmedelsberedskapen i Sverige ska stärkas efter år av avveckling.

I början av 2000-talet försvann de sista beredskapslagren som var fyllda med tiotusentals ton fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle hjälpa befolkningen vid händelse av en stor kris eller krig.

Nu har de första stegen tagits för att återigen stärka livsmedelsberedskapen i landet.

I februari presenterades den statliga utredningen ”En ny livsmedelsberedskap”.

I utredningen introducerades en rad åtgärder som ska stärka livsmedelsberedskapen – bland annat ökad samordning, nya beredskapslager och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

”Vi måste ta höjd för det”

Camilla Eriksson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hon betonar att frågan om livsmedelsberedskapen är mycket viktig – inte minst med tanke på den ökade omvärldsoron.

Forskaren framhåller att det inte går att utesluta att en kris- eller krigssituation slår ut livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Ett scenario som skulle leda till tomma butikshyllor i matbutikerna.

– Den mest extrema situationen som vi kanske ändå måste ta höjd för är att det ska bli krig i Sverige eller i vårt direkta närområde och att en antagonist av någon form då faktiskt försöker slå ut livsmedelsförsörjningen, säger Camilla Eriksson till Di.

”Krävs fortfarande betydande insatser och resurser”

I dag, tisdag, presenterar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)  en sammanfattning av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.

I ett pressutskick uppger myndigheterna att mycket har hänt de senaste åren.

– Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, it-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser, framhåller man i ett uttalande.

Vidare konstaterar myndigheterna att det krävs en rad åtgärder för att  stärka livsmedelsberedskapen och hanteringen av situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen.

– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.

Arbetet fortsätter

Myndigheterna kommer att arbeta vidare med flera frågor, till exempel:

  • att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
  • fördjupad regional samverkan
  • fördjupade förmågebedömningar
  • oberoende eltillgång
  • ekonomiska garantier
  • samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
  • beredskapslagring
  • robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen

Källa: Livsmedelsverket

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen