Enorm cyberattack mot svensk myndighet

2022 10 13

Naturvårdsverket har utsatts för ett dataintrång och information har läckt från myndigheten – nu kommer uppgifter om att cyberattacken är mer omfattande än tidigare känt.

Förra veckan rapporterade Naturvårdsverket ett dataintrång och i en analys av attacken upptäcktes att information läckt från myndigheten.

Efter intrånget beslutade myndigheten att stänga ner möjligheten till digital kontakt, enligt SVT.

– Vi hittade kod som inte skulle vara i våra system, det kan exempelvis vara kod som är programmerad för att komma i gång senare. Det går inte att nå Naturvårdsverket utifrån nu för att begränsa eventuellt pågående attacker, säger Håkan Svaleryd, chef för förvaltningsavdelningen på Naturvårdsverket.

Mer omfattande än tidigare känt

Nu rapporteras att dataintrånget mot Naturvårdsverket är betydligt mer allvarligt än vad som tidigare bedömts.

Stora mängder data har stulits och skickats till en server i USA. På myndigheten finns information om såväl känsliga företag som svenska jägare, uppger Dagens Nyheter.

Detta ses som särskilt allvarligt då Naturvårdsverket den 1 oktober fick status som beredskapsmyndighet. Det innebär att regeringen klassar myndigheten som särskilt viktig för samhällets krisberedskap och totalförsvar.

Myndigheten utreder

En polisanmälan har upprättats och händelsen har anmälts till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och integritetsskyddsmyndigheten.

Det är oklart hur länge it-systemet kommer ligga nere, men myndigheten försäkrar sig om att man ser mycket allvarligt på händelsen.

Servern som informationen skickats till har lokaliserats till USA, men Naturvårdsverket utesluter inte att det kan ha hamnat annanstans.

– Men det säger ju ingenting om slutdestinationen, konstaterar Svaleryd.

Ingen riktad attack

Naturvårdsverket bedömer att det inte handlar om en riktad attack mot myndigheten och att det kan vara en isolerad händelse.

– Det här verkar i varje fall inte ha slagit brett mot myndigheter i Sverige. Vi har inte hört om någon annan som drabbats, säger Håkan Svaleryd enligt DN.

Foto: Naturvårdsverket

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen