Enorm cyberattack mot svensk myndighet

2022 10 13

Naturvårdsverket har utsatts för ett dataintrång och information har läckt från myndigheten – nu kommer uppgifter om att cyberattacken är mer omfattande än tidigare känt.

Förra veckan rapporterade Naturvårdsverket ett dataintrång och i en analys av attacken upptäcktes att information läckt från myndigheten.

Efter intrånget beslutade myndigheten att stänga ner möjligheten till digital kontakt, enligt SVT.

– Vi hittade kod som inte skulle vara i våra system, det kan exempelvis vara kod som är programmerad för att komma i gång senare. Det går inte att nå Naturvårdsverket utifrån nu för att begränsa eventuellt pågående attacker, säger Håkan Svaleryd, chef för förvaltningsavdelningen på Naturvårdsverket.

Mer omfattande än tidigare känt

Nu rapporteras att dataintrånget mot Naturvårdsverket är betydligt mer allvarligt än vad som tidigare bedömts.

Stora mängder data har stulits och skickats till en server i USA. På myndigheten finns information om såväl känsliga företag som svenska jägare, uppger Dagens Nyheter.

Detta ses som särskilt allvarligt då Naturvårdsverket den 1 oktober fick status som beredskapsmyndighet. Det innebär att regeringen klassar myndigheten som särskilt viktig för samhällets krisberedskap och totalförsvar.

Myndigheten utreder

En polisanmälan har upprättats och händelsen har anmälts till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och integritetsskyddsmyndigheten.

Det är oklart hur länge it-systemet kommer ligga nere, men myndigheten försäkrar sig om att man ser mycket allvarligt på händelsen.

Servern som informationen skickats till har lokaliserats till USA, men Naturvårdsverket utesluter inte att det kan ha hamnat annanstans.

– Men det säger ju ingenting om slutdestinationen, konstaterar Svaleryd.

Ingen riktad attack

Naturvårdsverket bedömer att det inte handlar om en riktad attack mot myndigheten och att det kan vara en isolerad händelse.

– Det här verkar i varje fall inte ha slagit brett mot myndigheter i Sverige. Vi har inte hört om någon annan som drabbats, säger Håkan Svaleryd enligt DN.

Foto: Naturvårdsverket

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen