Enorm aktion av regeringen – på grund av Ryssland

2023 04 05

Regeringen skjuter till 660 miljoner kronor till försvaret.

Försvaret får ett ökat anslag, meddelar försvarsminister Pål Jonson (M) idag tillsammans med Oscar Sjöstedt (SD). Det ökade anslaget beror bland annat på Sveriges stöd till Ukraina och ansökan om medlemskapet i Nato.

Försvarsministern uttrycker också att Sverige "måste ta höjd" på grund av Ryssland, som enligt regeringen är "villigt att ta stora militära risker".

– Det är åtgärder som Försvarsmakten sagt är nödvändiga i och med det tryck som finns. Det är alldeles utmärkt att Sverige stöder Ukraina och att vi blir integrerade i Nato, men det påverkar vår tillväxt och därför går vi fram med de här åtgärderna, säger Pål Jonson till Expressen.

Enorma summor

Det ökade anslaget till Försvarsmakten presenteras i vårändringsbudgeten för 2023. Utöver det kommer beställningsbemyndiganden hos Försvarsmakten öka med totalt 16,78 miljarder kronor.

Enorma summor, konstaterar Oscar Sjöstedt.

– Det här är inga småpengar, det här är ordentliga tillskott. Det här möjliggör ytterligare anskaffningar av materiel redan 2023. Det är oerhört viktigt. Nu är vi i ett läge där hela den globala försvarsindustrin går på högvarv, säger han till tidningen.

“Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas”

En av regeringens viktigaste prioriteringar är Sveriges försvar och säkerhet. Därför kommer förstärkningar av det internationella försvaret och förberedelser för ett svenskt Natomedlemskap ingå i den vårändringsbudget som presenteras den 17 april.

– Sveriges försvar och säkerhet är en viktig prioritering för regeringen. Det pågår ett krig i Europa och ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas, skriver Försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.

Uppgradering av stridsflygplan

Pengarna i det ökade anslaget ska bland annat gå till uppgradering av Jas Gripen. De kommer även att gå till förberedelser inför medlemskapet i Nato. Förberedelserna består bland annat av förstärkning av ledningsstödsystem som är förenliga med Natos.

Det kommer även att göras investeringar i infrastruktur, tillhandahållande av drivmedelsreserver och åtgärder för anslutning till Natos gemensamma luft- och robotförsvar.

– Det här är ett område som varit ganska förbisett och underfinansierat, säger Oscar Sjöstedt.

Regeringen kommer utöver det tillföra medel för att finansiera avgifter till Nato. Hur mycket det är har ännu inte presenterats.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen