Enorm aktion av regeringen – på grund av Ryssland

2023 04 05

Regeringen skjuter till 660 miljoner kronor till försvaret.

Försvaret får ett ökat anslag, meddelar försvarsminister Pål Jonson (M) idag tillsammans med Oscar Sjöstedt (SD). Det ökade anslaget beror bland annat på Sveriges stöd till Ukraina och ansökan om medlemskapet i Nato.

Försvarsministern uttrycker också att Sverige "måste ta höjd" på grund av Ryssland, som enligt regeringen är "villigt att ta stora militära risker".

– Det är åtgärder som Försvarsmakten sagt är nödvändiga i och med det tryck som finns. Det är alldeles utmärkt att Sverige stöder Ukraina och att vi blir integrerade i Nato, men det påverkar vår tillväxt och därför går vi fram med de här åtgärderna, säger Pål Jonson till Expressen.

Enorma summor

Det ökade anslaget till Försvarsmakten presenteras i vårändringsbudgeten för 2023. Utöver det kommer beställningsbemyndiganden hos Försvarsmakten öka med totalt 16,78 miljarder kronor.

Enorma summor, konstaterar Oscar Sjöstedt.

– Det här är inga småpengar, det här är ordentliga tillskott. Det här möjliggör ytterligare anskaffningar av materiel redan 2023. Det är oerhört viktigt. Nu är vi i ett läge där hela den globala försvarsindustrin går på högvarv, säger han till tidningen.

“Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas”

En av regeringens viktigaste prioriteringar är Sveriges försvar och säkerhet. Därför kommer förstärkningar av det internationella försvaret och förberedelser för ett svenskt Natomedlemskap ingå i den vårändringsbudget som presenteras den 17 april.

– Sveriges försvar och säkerhet är en viktig prioritering för regeringen. Det pågår ett krig i Europa och ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas, skriver Försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.

Uppgradering av stridsflygplan

Pengarna i det ökade anslaget ska bland annat gå till uppgradering av Jas Gripen. De kommer även att gå till förberedelser inför medlemskapet i Nato. Förberedelserna består bland annat av förstärkning av ledningsstödsystem som är förenliga med Natos.

Det kommer även att göras investeringar i infrastruktur, tillhandahållande av drivmedelsreserver och åtgärder för anslutning till Natos gemensamma luft- och robotförsvar.

– Det här är ett område som varit ganska förbisett och underfinansierat, säger Oscar Sjöstedt.

Regeringen kommer utöver det tillföra medel för att finansiera avgifter till Nato. Hur mycket det är har ännu inte presenterats.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen