Tidigare rikspolischef Anders Thornberg misstänks för brott

2024 05 15

Nu är Anders Thornberg, rikspolischef mellan 2018 och 2023, misstänkt för vållande till annans död.

Det bekräftar Thornberg själv i en skriftlig kommentar till Expressen.

– Det jag anklagas för är att jag inte stoppade utredaren Runar Vikstens presskonferens.

Han tillägger att han nekar till brott.

– Jag har inte varit oaktsam. Mats Löfvings död har varken varit förutsägbar eller orsakats av mig.

Regionpolischef

Mats Löfving var regionpolischef för Stockholm och hittades avliden i sitt hem kvällen den 22 februari 2023.

– Det är med stor sorg och bestörtning jag tagit emot besked om att ställföreträdande rikspolischef och regionpolischef Mats Löfving har avlidit. Det är oerhört tragiskt, sade Anders Thornberg vid tillfället.

Tung meritlista

Mats Löfving blev 61 år gammal.

På sin meritlista hade han flera stora uppdrag inom polisen, bland annat länspolismästare i Östergötland.

För tolv år sedan blev han ansvarig för Stockholmspolisen och Gotland. Två år senare utsågs Löfving till polisens då nya Nationella operativa avdelnings första chef. I samma veva utsågs han till ställföreträdande polischef.

År 2020 tog Mats Löfving över som regionpolischef i Stockholm.

Omplacerades 2022

Den sista tiden i Mats Löfvings yrkesliv präglades av turbulens.

Polischefen omplacerades i december 2022 i samband med att en utredning inleddes om jäv. Bakgrunden var uppgifter om att Löfving skulle ha haft en relation med en underordnad, dåvarande underrättelsechef Linda Staaf.

Utredningens resultat presenterades av polisens särskilda utredare kort före Löfvings död.

– Enligt rapporten hade Löfving gjort sig skyldig till jäv och utredaren rekommenderade att rikspolischefen borde överväga att avskeda Löfving eller avskilja honom från hans chefspost, skriver Sveriges Radio.

Anmälde polisen

I december förra året lämnade Arbetsmiljöverket in en åtalsanmälan mot Polismyndigheten för misstänkt arbetsmiljöbrott. Myndigheten var kritisk till hur man hade hanterat Mats Löfvings utsatta position och menade att inga ordentliga riskbedömningar hade gjorts.

Det var i samband med det som en förundersökning gällande arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död inleddes.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen