Tidigare rikspolischef Anders Thornberg misstänks för brott

2024 05 15

I februari förra året hittades tidigare polischefen Mats Löfving död.

Nu är Anders Thornberg, rikspolischef mellan 2018 och 2023, misstänkt för vållande till annans död.

Det bekräftar Thornberg själv i en skriftlig kommentar till Expressen.

– Det jag anklagas för är att jag inte stoppade utredaren Runar Vikstens presskonferens.

Han tillägger att han nekar till brott.

– Jag har inte varit oaktsam. Mats Löfvings död har varken varit förutsägbar eller orsakats av mig.

Regionpolischef

Mats Löfving var regionpolischef för Stockholm och hittades avliden i sitt hem kvällen den 22 februari 2023.

– Det är med stor sorg och bestörtning jag tagit emot besked om att ställföreträdande rikspolischef och regionpolischef Mats Löfving har avlidit. Det är oerhört tragiskt, sade Anders Thornberg vid tillfället.

Tung meritlista

Mats Löfving blev 61 år gammal.

På sin meritlista hade han flera stora uppdrag inom polisen, bland annat länspolismästare i Östergötland.

För tolv år sedan blev han ansvarig för Stockholmspolisen och Gotland. Två år senare utsågs Löfving till polisens då nya Nationella operativa avdelnings första chef. I samma veva utsågs han till ställföreträdande polischef.

År 2020 tog Mats Löfving över som regionpolischef i Stockholm.

Omplacerades 2022

Den sista tiden i Mats Löfvings yrkesliv präglades av turbulens.

Polischefen omplacerades i december 2022 i samband med att en utredning inleddes om jäv. Bakgrunden var uppgifter om att Löfving skulle ha haft en relation med en underordnad, dåvarande underrättelsechef Linda Staaf.

Utredningens resultat presenterades av polisens särskilda utredare kort före Löfvings död.

– Enligt rapporten hade Löfving gjort sig skyldig till jäv och utredaren rekommenderade att rikspolischefen borde överväga att avskeda Löfving eller avskilja honom från hans chefspost, skriver Sveriges Radio.

Anmälde polisen

I december förra året lämnade Arbetsmiljöverket in en åtalsanmälan mot Polismyndigheten för misstänkt arbetsmiljöbrott. Myndigheten var kritisk till hur man hade hanterat Mats Löfvings utsatta position och menade att inga ordentliga riskbedömningar hade gjorts.

Det var i samband med det som en förundersökning gällande arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död inleddes.

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen