Pensionsmyndigheten har flaggat för att många miljoner betalas ut felaktigt till pensionärer som:

- befinner sig utomlands eller reser utomlands under längre perioder

- bor tillsammans med en person som hen är gift med eller har varit gift med, men de är folkbokförda på olika adresser

- har avlidit utomlands

- inte bor på den adress som hen har bostadstillägg för

- har inkomster eller pension från annat land eller tillgångar som hen inte har anmält till Pensionsmyndigheten.

En miljon ska granskas

Nu inleder Utbetalningsmyndigheten en omfattande granskning av Sveriges pensionärer.

En miljon pensionärer ska granskas av myndigheten, som skapades för ett år sedan.

Utbetalningsmyndigheten syfte är att upptäcka fusk i välfärden. 

Den här gången kommer myndigheten använda en helt ny metod för att identifiera misstänkta fuskare, rapporterar Sydsvenskan.

Generaldirektör Per Eleblad uppger att det rör sig om datakörningar som undersöker om en person har vistats utomlands. Vidare kontrollerar myndigheten om pensionärerna lämnat några ”digitala avtryck” i Sverige det senaste året.

– En medborgare i Sverige som lever ett normalt liv, lämnar rätt många digitala avtryck efter sig i sin kontakt med myndigheter och annat. Det är de grejerna vi tittar på, säger Per Eleblad till Sydsvenskan och berättar att Utbetalningsmyndigheten redan identifierat flera misstänkta fuskare.

Projektet kommer fortsätta under 2025.

– Vi kommer att kunna skicka helt andra volymer när vi är säkra på att våra modeller hittar utbetalningar som är felaktiga. Vi kommer att skala upp det här rejält under våren, säger Eleblad till tidningen.

2,3 miljarder kronor

Under året har Utbetalningsmyndigheten också granskat andra felaktiga utbetalningar i välfärden.

I november meddelade myndigheten att man upptäckt utbrett fusk efter att ha granskat data från de utbetalande myndigheterna.

– Vi har fokuserat på två områden, missbruk av sjukpenning och för höga inkomster i samband med studier. Våra datamodeller har snabbt gett resultat och vi kan nu börja skicka underrättelser till de utbetalande myndigheterna, sade Per Eleblad.

Det här visade Utbetalningsmyndighetens granskning:

- Sjukpenning för nästan 2,3 miljarder kronor betalades ut på felaktiga grunder under 2021. Det motsvarade knappt 7 procent av de totala sjukpenningutbetalningarna.

- De felaktiga utbetalningarna från CSN uppskattats till knappt 1,2 miljarder kronor. Ungefär 470 miljoner av dessa avser studenter som har högre inkomster än vad regelverket medger.              

Foto: BettyV

Text: Redaktionen

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Varubristen har kommit med sämsta möjliga timing.

Med mindre än en vecka till julafton har folk börjat storhandla till julmiddagen. Det handlas skinka, sill, rödkål, brunkål, lax, prinskorv och köttbullar i mängder.

En plötslig brist hotar dock en av de främsta klassikerna.

Det gäller ansjovis som används i omåttligt populära Janssons frestelse.

"Klart de kommer ta slut"

På Ica har man gått ut och varnat för att lagret av ansjovis håller på att sina i butikerna.

– Det är klart att de kommer att ta slut, säger exempelvis Åsa Wiklund, som driver Ica Nära i Häggenås, till P4 Jämtland.

Igår lade hon ut de sista sju burkarna i kyldisken.

Och ordet om bristen har börjat sprida sig.

– Det här är faktiskt de sista vi har på den förhandsorder vi hade lagt. När ryktet sprider sig har det blivit en större efterfrågan.

Uppmanar: köp inte mer än ni behöver

Bristen råder över stora delar av landet.

Och paniken började framträda redan för en dryg vecka sedan.

– Utbudet av ansjovis är begränsat, vilket kan leda till att vissa butiker har sämre tillgång på produkterna, framhäver Edvin Nestor som är kategorichef på Ica Sverige, till Aftonbladet.

Skälet är att storleken på skarpsillen, som används för att tillverka ansjovis, har varit mindre och därmed orsakat produktionsproblem.

– Vi rekommenderar våra kunder att inte köpa mer ansjovis än vad de behöver, tillägger Edvin Nestor.

LÄS MER: Chockbesked för Aladdinasken 

Näst mest populärt: "Förskräckligt!"

Janssons frestelse är svårslagen på julbordet för svenska folket.

Och den tycks bara öka i popularitet.

I Livsmedelsföretagens undersökning pekas klassikern ut som näst viktigast på hela julbordet och bristen riskerar därför att göra många upprörda.

Thomas Lindqvist, 67, från Norrtälje är en av dem.

– Åt helvete – jag menar förskräckligt! Jag visste inte detta. Jag äter hellre Jansson än skinka på julbordet, säger han till Norrtelje Tidning.

LÄS MER: Svenska folket uppmanas – avstå den här klassikern till jul

Foto: Ica-gruppen/Jessica Gow

Text: Redaktionen