JUST NU: ”En markering mot Ryssland”

2022 11 01

Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) uteslöt inte ett sådant scenario under tisdagen.

Samtidigt kan Finlands president Sauli Niinistö varken svara ja eller nej när han får frågan.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger presidenten på en pressträff enligt Yle.

Finlands statsminister Sanna Marin har tidigare öppnat för kärnvapen på finsk mark.

– Jag anser att det är mycket viktigt att vi inte sätter den sortens förhandsvillkor, eller begränsar vårt manöverutrymme, när det gäller permanenta baser eller kärnvapen, sa hon i ett tv-uttalande på lördagen.

Markering mot Ryssland

Enligt forskningsledaren och Natoexperten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bör de nordiska ländernas besked tolkas som ”en markering mot Ryssland”.

– Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

–  Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.  

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 18 forskare attackerar regeringen

2025 10 22

Regeringen och Tidöpartierna får stenhård kritik av hela 18 forskare i socialt arbete.

Forskarna anklagar regeringen för att ”straffa barn” samt att ”misstänkliggöra” och ”demonisera” människor.

”Misstänkliggör” och ”demoniserar”

18 forskare från gruppen Kunskapsmiljön Aktiv, som består av forskare i socialt arbete vid en rad svenska universitet, går till hård attack mot regeringen i en debattartikel i DN.

Forskarna är kritiska till regeringens bidragsreform, som bland annat innehåller ett bidragstak för stora barnfamiljer.

– Människor hålls kvar i fattigdom, samtidigt som de misstänkliggörs av politiker som lata, otacksamma och bidragsberoende, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Samtidigt anklagar de regeringen för att vara okunnig – och för att ”demonisera” bilden av utrikesfödda barnfamiljer.

– Att svaja på siffrorna i fråga om statistik och beräkningsmodeller, som ministrarna gör, visar bara på deras djupa okunskap om försörjningsstödssystemet, och de förstärker samtidigt en demoniserande diskurs riktad mot utrikesfödda barnfamiljer som lever i fattigdom, menar debattörerna från Kunskapsmiljön Aktiv.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer - på ett villkor

”Straffar” barnen

Vidare hävdar de att regeringen ”straffar” barn.

– När regeringen nu vill skära i stödet till barnfamiljer handlar det därför inte om en rättvis politik, utan om en bestraffande politik. De som straffas är de som annars är våra mest skyddsvärda i samhället: barnen, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Forskarna i Kunskapsmiljön Aktiv forskar om ekonomiskt bistånd, kommunal arbetsmarknadspolitik och fattigdom.

De hävdar vidare att det redan idag lönar sig mycket mer att arbeta än att leva på bidrag.

– Löntagare har löneutveckling, pension, trygghet i socialförsäkringen och tillgång till skattefinansierade resurser som rut och rot, skriver forskarna.

Regeringen vill bryta bidragsberoende

Regeringen och Tidöpartierna menar emellertid att deras bidragsreform är helt nödvändig för att bryta det bidragsberoende som många lever i idag.

För många människor lönar det sig inte att arbeta, och det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas, skriver Arbetsmarknadsdepartementet.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna ser bidragsreformen som nödvändig. Det är en fråga om rättvisa, menar de.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, har SD:s gruppledare Linda Lindberg tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring - Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen