JUST NU: ”En markering mot Ryssland”

2022 11 01

Varken Sverige eller Finland utesluter att kärnvapen kan placeras ut på eget territorium vid ett Natomedlemskap.

Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) uteslöt inte ett sådant scenario under tisdagen.

Samtidigt kan Finlands president Sauli Niinistö varken svara ja eller nej när han får frågan.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger presidenten på en pressträff enligt Yle.

Finlands statsminister Sanna Marin har tidigare öppnat för kärnvapen på finsk mark.

– Jag anser att det är mycket viktigt att vi inte sätter den sortens förhandsvillkor, eller begränsar vårt manöverutrymme, när det gäller permanenta baser eller kärnvapen, sa hon i ett tv-uttalande på lördagen.

Markering mot Ryssland

Enligt forskningsledaren och Natoexperten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bör de nordiska ländernas besked tolkas som ”en markering mot Ryssland”.

– Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina har tröttnat – inför 180 dagars blockad mot Ryssland

2026 01 30

Från den 1 januari har Kina infört nya regler för export till utlandet.

De nya reglerna gäller exporten av bilar som producerats i landet.

När de nya reglerna nu har tagits i bruk drabbas den ryska importen av kinesiska bilar.

– De kinesiska myndigheterna har aktivt börjat blockera leverans av bilar till Ryssland, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vid tullen i Suifenhe har 500 nya bilar, som var avsedda för ryska köpare, beslagtagits.

Den nya regeln

Den nya regeln som Kina infört drabbar särskilt Ryssland då de ryska köparna tidigare har haft en knep för att komma ner i pris för bilarna.

Ryska företag har tagit beställningar av privatpersoner och sedan köpt bilar i Kina, där marknadspriset legat lägre på grund av statliga subventioner.

Sedan har de importerats som begagnade till Ryssland.

Men nu har alltså Kina satt en gräns på att en nyköpt bil måste stanna i landet 180 dagar efter köpet.

– Anledningen till att bilexporten blockeras är förbudet mot export av nya bilar under sken av att de är begagnade, uppger tidningen.

– Trots detta fortsätter säljare och ryska importörer att lova kunder leveranser i strid med reglerna, med hänvisning till avtal med fabriker och subventioner för specifika varumärken, utan att varna köparna.

LÄS OCKSÅ: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Får stå och vänta

De bilar som nu beslagtas kommer hållas kvar i Kina fram till sommaren innan de kan föras ut ur landet.

– De nya reglerna förväntas effektivt stoppa exporten av bilar från Kina till Ryssland, uppger tidningen.

– Enligt Autostat importeras hundratusentals bilar till Ryssland varje år, varav ungefär en tredjedel importeras av privatpersoner.

Kinas biltillverkning växer

Biltillverkning i Kina fortsätter att växa.

De kinesiska bilarna blir allt vanligare, också på den europeiska marknaden.

– Årssiffrorna för 2025 visade tillväxt i produktion, intäkter och kostnader, med en liten ökning av de totala branschvinsterna, uppger Car News China.

LÄS MER: ”Mycket farligt” – Trump varnar Storbritannien

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Valuta störtdyker – rasat 30 procent

2026 01 30

En av världens mer hajpade valutor fortsätter att rasa i värde.

Idag kommer USA:s president Donald Trump att nominera en ny chef för den amerikanska centralbanken, som ska ersätta den av Trump hårt kritiserade Jerome Powell.

Det skakar om.

På fredagen sjunker nämligen den digitala valutan bitcoin till den lägsta nivån på två månader, rapporterar Reuters. Raset sedan oktober är nu över 30 procent.

Anledningen till det senaste tappet är att spekulationerna om att nästa Fedchef skulle kunna strama åt reglerna för kontanter i det finansiella systemet.

– Kryptovalutor har det tufft i vad som en gång hoppades bli en gyllene era av flöden och vänlig reglering under president Donald Trump, där den marknadsledande bitcoinen förlorat en tredjedel av sitt värde sedan den nådde rekordnivåer i oktober, uppger Reuters.

Fjärde raka förlustmånaden

Bitcoin är nu på väg mot en fjärde raka förlustmånad, vilket är valutans längsta förlustsvit på åtta år. Skälet till att försäljningen tog fart på fredagen är att Kevin Warsh, som spekuleras ersätta Jerome Powell som Fedchef, har efterlyst ett “regimskifte” inom centralbanken.

Ett av Warshs förslag är en mindre balansräkning hos Fed, vilket alltså skulle slå mot valutor som bitcoin.

– Bitcoin och andra kryptovalutor har setts som vinnare på en stor balansräkning, eftersom de tenderat att stiga när Fed tillfört likviditet till penningmarknaderna – något som gynnar spekulativa tillgångar, förklarar Reuters.

LÄS MER: Har förlorat 357 miljarder dollar – på en dag

"Viktig psykologisk gräns"

Det senaste fallet för bitcoin ligger på nästan 4 procent till cirka 81 000 dollar.

När valutan i november för första gången sedan i somras sjönk under 100 000 dollar beskrevs det som en “viktig psykologisk gräns”.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, sade Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen E24 vid tillfället.

LÄS MER: Ny tung konkurs – kopplas till Northvolt

Foto: A. Hervias resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redkationen