JUST NU: ”En markering mot Ryssland”

2022 11 01

Varken Sverige eller Finland utesluter att kärnvapen kan placeras ut på eget territorium vid ett Natomedlemskap.

Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) uteslöt inte ett sådant scenario under tisdagen.

Samtidigt kan Finlands president Sauli Niinistö varken svara ja eller nej när han får frågan.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger presidenten på en pressträff enligt Yle.

Finlands statsminister Sanna Marin har tidigare öppnat för kärnvapen på finsk mark.

– Jag anser att det är mycket viktigt att vi inte sätter den sortens förhandsvillkor, eller begränsar vårt manöverutrymme, när det gäller permanenta baser eller kärnvapen, sa hon i ett tv-uttalande på lördagen.

Markering mot Ryssland

Enligt forskningsledaren och Natoexperten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bör de nordiska ländernas besked tolkas som ”en markering mot Ryssland”.

– Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

–  Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.  

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

22 maj 26

USA vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 07 20

USA behöver hjälp.

För knappt två veckor sedan framhöll president Donald Trump att vapenvillan mellan USA och Iran var över. Länderna drabbade då samman efter det ramavtal som slöts den 17 juni.

Under natten till måndagen bröt attacker ut för nionde dagen i rad.

Och då kräver Vita huset hjälp med att hantera situationen i Hormuzsundet. Enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio används sundet som en hävstång gentemot resten av världen.

– USA gör vad som krävs för att skydda den globala sjöfarten, men andra länder måste träda fram och erbjuda hjälp för att dela denna börda, säger Rubio enligt CNN och fortsätter:

– Oavsett om det gäller utrustning eller ekonomiskt stöd.

Ministern upprörd

Marco Rubio säger i samma veva att USA “alltid är öppet” för en diplomatisk lösning så att attackerna kan upphöra.

– Vi har försökt flera gånger med Iran, och vi kommer att fortsätta försöka. Om den dörren öppnas, ser vi gärna det.

Samtidigt är utrikesministern mycket upprörd över att Iran både attackerar och blockerar fartyg i Hormuzsundet. Det avtal som slöts i juni ämnade att få trafiken att flyta på, understryker Rubio.

– De kan inte ha ett giltigt samförståndsavtal om de bryter mot dess villkor. De fortsätter att skicka signaler om att de vill prata, att de vill förhandla, men deras beteende är vad vi reagerar på, och deras beteende är att de avfyrar missiler och drönare mot fartyg, även i natt.

Trump: ”Behöver ingen hjälp”

USA har även vid tidigare tillfällen begärt hjälp från allierade när det gäller Irankriget. I våras fick Vita huset kalla handen efter att Trump begärt minsvepare och hangarfartyg. 

Därefter uppgav Trump att USA inte behöver någon hjälp alls.

– Faktum är, jag talar som USA:s president, det överlägset mäktigaste landet i hela världen, VI BEHÖVER INTE HJÄLP FRÅN NÅGON, underströk presidenten i versaler på Truth Social i mars.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen