JUST NU: ”En markering mot Ryssland”

2022 11 01

Varken Sverige eller Finland utesluter att kärnvapen kan placeras ut på eget territorium vid ett Natomedlemskap.

Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) uteslöt inte ett sådant scenario under tisdagen.

Samtidigt kan Finlands president Sauli Niinistö varken svara ja eller nej när han får frågan.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger presidenten på en pressträff enligt Yle.

Finlands statsminister Sanna Marin har tidigare öppnat för kärnvapen på finsk mark.

– Jag anser att det är mycket viktigt att vi inte sätter den sortens förhandsvillkor, eller begränsar vårt manöverutrymme, när det gäller permanenta baser eller kärnvapen, sa hon i ett tv-uttalande på lördagen.

Markering mot Ryssland

Enligt forskningsledaren och Natoexperten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bör de nordiska ländernas besked tolkas som ”en markering mot Ryssland”.

– Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 10

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Sänk skatt ”omedelbart” – skarpt krav från SD

2026 03 10

Jimmie Åkesson (SD) vill se en skatt sänkas på grund av oroligheterna i Mellanöstern.

USA och Israel fortsätter att attackera mål i Iran.

Iran fortsätter att attackera Gulfstaterna.

Hormuzsundet är i princip stängt – och oljepriserna har rusat rejält.

Nu vill Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att drivmedelsskatten ska sänkas “omedelbart”, skriver han i Aftonbladet Debatt.

“Omedelbart”

Bilister börjar redan märka av högre priser vid pump.

Nu uppmanar Jimmie Åkesson (SD) regeringen att “omedelbart” samla en krisgrupp för energipriser och ekonomisk beredskap.

Och, skriver Åkesson.

– En omedelbar åtgärd bör vara att snabbt utreda hur reduktionsplikten på såväl bensin som diesel kan sänkas till noll.

“Kommer lyfta frågan”

Sverigedemokraterna kommer enligt Åkesson i de pågående budgetförhandlingarna att lyfta frågan om sänkt skatt på bensin och diesel.

– För bensinen finns ett visst handlingsutrymme. Det är fullt möjligt att sänka bensinpriset med någon krona per liter, vilket skulle göra verklig skillnad för många hushåll och företag, menar han.

Regeringen bör enligt SD-ledaren ansöka om tillstånd från EU-kommissionen att tillfälligt sänka dieselskatten “mer än vad dagens regler tillåter”.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Börsstöket fortsätter

Samtidigt fortsätter börsstöket mot bakgrund av oron i Mellanöstern.

På hemmaplan stängde OMXSPI ner med 1,66 procent – och storbolagsindexet OMXS30 backade med en och en halv procent, enligt data från Marketwatch.

Viss återhämtning i USA

Men på andra sidan Atlanten syns tecken på viss återhämtning.

I skrivande stund backar det ledande amerikanska indexet S&P 500 med omkring 0,4 procent.

Detta efter att ha varit ner närmare en och en halv procent tidigare under måndagen.

Läs mer: "Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen