Elstödsrekord – Försäkringskassan misstänker stort fel

2023 03 10

En person i södra Sverige är den som fått mest.

Personen fick 773 669 kronor i elstöd, rapporterar SR Ekot.

– Om personen bor i elområde 3 skulle det motsvara en elförbrukning på 1,5 miljon kilowattimmar, rapporterar radiokanalen.

Det motsvarar ungefär 75 normalvillors elförbrukning.

Bor personen i elområde 4 handlar det om knappt en miljon kilowattimmar. Det motsvarar ungefär 50 normalvillor.

Vem eller var personen bor framgår inte. Uppgifterna är sekretessbelagda.

Misstänker stort fel

Tanken är att det första elstödet ska gå till privata hushåll.

Nu misstänker Försäkringskassan att tusentals personer fått stöd som gått till företag, eftersom elförbrukningen och de utbetalade summorna  är så pass stora.

– Man misstänker att flera tusen personer fått så mycket i stöd att det egentligen handlade om elförbrukning kopplat till näringsverksamhet, alltså företag, uppger SR.

Kräver pristak

Inför elstöd nummer två, som ska betalas under våren, kräver Försäkringskassan att regeringen inför ett tak för hur hög summa personer kan få.

Regeringen har uppmärksammat förslaget och meddelade i går att man kommer att införa ett tak. Nivån blir dock högre än vad Försäkringskassan föreslagit.

Alla har fått pengarna

Den 7 mars meddelade Försäkringskassan att cirka 98 procent av det första elstödet till elområde 3 och 4 utbetalat – 17,3 av 17,5 miljarder kronor. Fler än 4,1 miljoner hushåll av de 4,2 miljoner som har rätt till stödet har nu pengarna på sina konton.

– Nu återstår två procent av utbetalningarna, det motsvarar ungefär 80 000 hushåll. En del av dessa avser sommarstugor som ägs av personer som inte är permanent bosatta i Sverige, framhåller myndigheten.

Försäkringskassan har i dessa fall skickat brev för att få kontonummer till aktuell bank i utlandet.

– För de som är bosatta i Sverige görs en sista koll om det kommit in nya kontonummer till Swedbanks kontoregister innan avier nu skickas ut. Även dödsbon kommer få sina utbetalningar den närmaste tiden – i första hand direkt till registrerade konton, uppger myndigheten.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen