13 maj 26

Elpriset rusar

2023 11 30

Nu kommer dåliga nyheter till alla hushåll i södra Sverige.

Elpriserna stiger kraftigt och beräknas nå mycket höga nivåer i dag.

Flera olyckliga faktorer

– Elpriset förväntas bli det tredje högsta i år under torsdagen, rapporterar Sveriges Radio.

I södra Sverige väntas priset klättra upp till 1,90 kronor per kilowattimme enligt elbörsen Nord Pool, utöver skatter och avgifter.

Det beror på att flera olyckliga faktorer inträffar samtidigt.

Ingen prognos

Huvudorsaken är de problem som har drabbat kärnkraftverket Ringhals 4. En av de tre ånggeneratorerna i reaktorn strejkar och det finns ingen prognos för när felet kan vara åtgärdat.

– Nu påbörjar vi en fördjupad undersökning för att se var felsignalen kommer ifrån, säger Anna Collin till SVT Nyheter.

Ännu högre priser

Och inte nog med den sänkta elproduktionen – dessutom väntas nu allt kallare väder.

– Priserna för el kan komma att stiga ytterligare när det förväntas bli kallare i  helgen och i början på nästa vecka, uppger SR.

Och enligt SMHI vankas det nu riktigt kallt väder framöver.

Dessutom kommer kölden att bli långvarig.

Minus 13 grader

I Stockholm ska det enligt SMHI:s tiodygnsprognos bli minusgrader ända fram till fredagen 10 december. Det blir inte plusgrader ens när det är som varmast på dagen enligt prognosen.

Kallast blir det natten mellan söndag och måndag då det väntas bli -13 grader.

Likadant i Göteborg – minusgrader dygnet runt under hela perioden.

Även Malmö får övervägande minusgrader. Det blir mellan -4 och +1 kommande tio dagar.

Två snålknep

– Det är bara att försöka snåla med elen under de timmarna som det är högt, säger göteborgaren Anders Wallin.

Han klargör att han har två bra knep för att klara sig bra ekonomiskt när elpriset går upp

– Sänka värmen inne och duscha kortare. Det är det som är de största eltjuvarna idag, säger han.

Orsaken är att kärnkraftverket Ringhals 4 har drabbats av problem.

Hushåll med rörliga elpriser är de som råkar illa ut när priserna nu rusar.

Foto: M. Polo

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen