Elon Musk till grov attack mot Danmarks statsminister

2025 03 06

Elon Musk är en central aktör i USA:s nya regering.

Under president Trumps styre leder han den tillfälliga myndigheten Doge vars uppdrag är att kapa kostnader för staten.

Elon Musk inflytande sträcker sig dock längre än så.

Entreprenören har upprepade gånger blandat sig i USA:s utrikespolitik, som under Trump intagit en hårdare linje mot Europa.

Nu är det dags igen.

På sin egen sociala medie-plattform X delar Musk en video på Danmarks statsminister Mette Frederiksen, där en annan användare kallar europeiska ledare för ”efterblivna”.

"Vill ha evigt krig" 

– Jag tycker inte vi ska få panik men det är bråttom. Vi måste verkligen rusta upp och öka farten. Ryssland och Putin hotar inte bara Ukraina, utan oss alla, säger Frederiksen i filmklippet.

Ett uttalande som inte uppskattas av Elon Musk.

– De (europeiska ledare, reds. anm.) vill ha ett evigt krig, skriver han i en kommentar till videon.

– Hur många fler föräldrar ska förlora sina söner? Hur många barn ska bli utan pappor? Enligt deras logik tar det här aldrig slut, fortsätter Musk som tycks lägga skulden för kriget i Ukraina på USA:s allierade i Europa.

Detta trots att Ryssland i över tre år har bedrivit ett anfallskrig mot sitt grannland.

Attacken mot Zelenskyj: “Grymt och omänskligt”

Elon Musk har tidigare uppmärksammats för sin hårda retorik mot Ukraina och EU.

För några dagar sedan gick han till hårt angrepp mot Volodymyr Zelenskyj.

I ett inlägg på X hävdade Musk att den ukrainske presidenten inte vill ha fred i sitt eget land.   

– Vad jag sade för över två år sedan var att Ukraina borde söka fred eller lida svåra förluster i människoliv utan att vinna något.  Det senare var Zelenskyjs val. Nu vill han göra det igen. Detta är grymt och omänskligt, dundrade Musk.

Techmiljardären riktade däremot ingen kritik mot Ryssland som startade kriget.

Foto: resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Partiledare rasar i förtroende

2025 05 27

Väljarnas förtroende för Nooshi Dadgostar (V) minskar kraftigt.

Det visar en färsk undersökning från Expressen/Verian.

Dagsostar noterar ett tapp på fyra procentenheter. Enligt mätningen har 15 procent av väljarna förtroende för V-ledare – den lägsta siffran sedan april 2021.

– En huvudförklaring är den kritiska rapporteringen med anklagelser om antisemitiska uttalanden i Vänsterpartiet, där en del av kritiken varit riktad mot partiledningen och Dadgostar som person, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig och medieanalyschef på Verian, till Expressen.

Andersson i toppen – Busch och Åkesson ökar

Magdalena Andersson har fortsatt högst förtroende av alla partiledare. Hon toppar mätningen med ett stöd på 46 procent – 11 procentenheter före statsminister Ulf Kristersson (M).

Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ökar mest i mätningen. Båda partiledarna noterar en uppgång på 4 procentenheter. Ökningen innebär att Åkesson har ett förtroende på 28 procent, medan Busch noterar ett stöd på 23 procent.

Trots raset är Nooshi Dadgostar den femte populäraste partiledaren med sina 15 procent.

På den nedre halvan hittas Miljöpartiets Amanda Lind (13 procent), Centerpartiets Anna-Karin Hatt (11 procent), Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson (9 procent) och Miljöpartiets Daniel Helldén (6 procent).

Skakas av skandaler

Dadgostars tapp äger rum under en turbulent tid för Västerpartiet.

Den senaste tiden har flera V-företrädare anklagats för antisemitiska uttalanden. Nyligen inträffade också ett uppmärksammat bråk mellan EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) och en tjänsteman från Vänsterpartiet. Båda parter har polisanmält varandra.

Enligt Verian blev skandaler ett dominerande inslag i nyhetsrapporteringen under 2024. Opinionsinstitutet framhåller att det finns två primära förklaringar till ökningen:

  1. Färre partipolitiska konflikter

Tidöpartierna har hållit ihop utåt och visat färre offentliga motsättningar än tidigare regeringskonstellationer. I vår analys ser vi att nyhetsrapporteringen om det politiska spelet har minskat från 23 till 14 procent jämfört med förra regeringen.

  1. De sakpolitiska striderna minskar

Även om sakpolitik fortfarande dominerar politisk rapportering, har vissa frågor förlorat sin konfliktfaktor. Lag och ordning, det största ämnet 2024, är ett område där partierna har närmat sig varandra. Utrikespolitik, den näst största frågan, är ett område där partier ofta visar enad front. Framför allt i en orolig omvärld.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

JUST NU: Lavrov hävdar – därför är Trump rasande

2025 05 27

Under måndagen gick Donald Trump till hårt angrepp mot Vladimir Putin.

– Jag gillar inte vad Putin gör. Han dödar massa människor och jag vet inte vad fan som har hänt med Putin, sade Trump i en videointervju från Air Force One.

I ett efterföljande inlägg på Truth Social skrev presidenten att Vladimir Putin har blivit ”fullständigt GALEN”.

Lavrov: Därför är Trump arg

Nu kommenterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov den amerikanske presidentens vredesutbrott.

Enligt Lavrov är Trump inte arg på Putin. Presidentens ilska riktade sig mot ledare i Europa, hävdar utrikesministern.

– Trump visar känslor eftersom han ser sina ansträngningar att skapa fred i Ukraina förstöras av europeiska politiker, säger Lavrov enligt Reuters.

Den ryske toppolitikern hänvisar till ett uttalande från Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under måndagen.

Merz meddelade att Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA enats om att tillåta Ukraina använda västtillverkade långdistansvapen mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Enligt Lavrov enades västmakterna om att slopa restriktionerna för långdistansvapen för länge sedan, utan att offentliggjöra det.

– Kommentaren illustrerar kompetensnivån hos människorna som kommit till makten i ledande europeiska länder, säger utrikesministern.

Oklara omständigheter

Det råder oklarheter kring Friedrich Merz uttalande.

Under tisdagen förnekar den tyska regeringen att några ”nya beslut har fattats”, rapporterar European Pravda.

– Jag vill återigen understryka att det inte finns några nya avtal som innebär en annan linje än den som fördes under den förra regeringen, säger Tysklands vicekansler Lars Klingbeil enligt tidningen.

Merz vidhåller att restriktionerna har avskaffats, och att det skedde för flera månader sedan.

– Så vitt jag vet, och som jag sa i går, har de länder som införde räckviddsbegränsningar för länge sedan övergett dessa krav, säger han på en pressträff med Finlands statsminister Petteri Orpo.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen