En ny modell kommer att införas på den nordiska elmarknaden.

Det kommer att betyda högre elpriser för många svenskar.

Den nya modellen införs om några månader, rapporterar TV4.

Elpriset blir dyrare

Den nya modellen är en så kallad flödesberäkningsmodell.

Tanken är att den ska vara i linje med EU-förordningen, men den medför också att elpriset kommer att beräknas på ett nytt sätt.

Och många riskerar att drabbas negativt av förändringen.

– Det kommer att innebära att elpriset blir dyrare i Sverige som helhet, säger Elsklings affärsområdeschef, Åsa Hauer, till kanalen.

Ökning med 12 procent

Enligt siffror från Svenska kraftnät så skulle modellen ha medfört 12 procent högre elpriser i elområde 3, om den hade använts redan idag.

Boende i elområde 3 riskerar alltså att bli förlorare.

Och de är ganska många – elområde 3 är Sveriges största elområde.

Där ingår bland annat Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västmanlands län, samt Örebro, Uppsala och Östergötlands län.

Även delar av Kalmar, Jönköping, Hallands och Gävleborgs län samt Västra Götalands och Dalarnas län ingår i elområde 3.

Sex av tio drabbas

Många svenskar, bland annat i storstäderna Stockholm och Göteborg, riskerar alltså att få högre priser.

– Sex av tio svenskar bor i det här området, majoriteten kommer att drabbas av högre elpriser, säger Åsa Hauer till kanalen.

Samtidigt ser elområde 4 ut att bli vinnare – där kan priserna sjunka med 7 procent, enligt Svenska kraftnät.

Minskad risk för effektbrist

Samtidigt som elpriset väntas stiga så sjunker risken för effektbrist kommande vintrar.

– Prognosen för eventuell effektbrist – att inte elen räcker – under kommande fyra vintrar ser något bättre ut än bedömningen Svenska kraftnät gjorde för ett år sedan, enligt Svenska kraftnät.

Detta beror bland annat på att elanvändningen väntas öka i långsammare takt och att utbyggnaden av stamnätet ger ökad överföringskapacitet från norr till söder, uppger organisationen.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen