SVERIGE: Elev hittad död på skola

2023 04 17

En elev har hittats död på en högstadieskola i Luleå.

– Det ska ha hänt någonstans inne på skolområdet under måndagen, rapporterar P4 Norrbotten med hänvisning till Maarit Enbuske, Luleå kommuns skolchef.

Enligt polisen ska dödsfallet ha inträffat tidigt på morgonen.

Ingen brottsmisstanke

Polisen utreder händelsen, men det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

– Information om händelsen inkom till polisens kännedom via sjukvården. Den avlidna personen är minderårig, skriver myndigheten på sin hemsida och tillägger:

– Polisen vidtar initiala utredningsåtgärder för att utreda vad som hänt. Det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

Kommenterar inte

Vidare framhåller polisen att ingen ytterligare information kommer att lämnas i nuläget.

– Vi misstänker inget brott i nuläget. I övrigt kommer jag inte kommentera. Det är väldigt tidigt fortfarande, säger polisens jourhavande förundersökningsledare Dennis Danhall till Aftonbladet.

Enligt Dennis Danhall arbetar polisen rutinmässigt med fallet. 

– Det är sedvanliga utredningsåtgärder för att se om brott skulle ligga bakom och utreda vad som orsakat det här, säger förundersökningsledare, enligt Piteå-Tidningen.  

Eleverna får stöd

Elevhälsan och jourhavande psykolog har kopplats in för att stödja eleverna på skolan.

– Nu planerar skolan tillsammans med elevhälsan hur de ska stötta de elever som är på plats. Det är säkert mångas kompis, så de behöver få prata och vi behöver vara lyhörda på vad eleverna har för tankar och funderingar och försöka finnas där som stöd för dem, säger Maarit Enbuske, enligt Norbottens-Kurriren.

I radion berättar hon att kommunen kommer att försöka komma fram till vad som ligger bakom händelsen och göra en egen analys.

– Det är en väldigt sorglig och tragisk händelse. Det är alltid det när en elev avlider - det är hemskt.

Foto: K. Azuma

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen