Elen är för billig – historisk nödåtgärd i Sverige

2025 11 17

Elen är för billig i delar av Sverige.

Det får konsekvenser.

Låga elpriser i norra delarna av landet i kombination med höga vattenflöden gör att historiska mängder vatten dumpas från kraftverken utan att bli el, rapporterar SR. Aldrig förr har så mycket vatten släppts förbi turbinerna.

Enligt Jens Berggren, energiexpert på Vattenfall, är det en ovanlig situation.

– Dessa enorma vattenmängder vi har i Sverige gör att vi ibland måste spilla vatten, alltså släppa det förbi dammarna utan att de går igenom turbinerna och därmed genererar el.

Aldrig sett liknande

Jens Berggren understryker att åtgärden handlar om en säkerhetsfråga. Den måste prioriteras, även om ett värde går förlorat när vattnet släpps förbi turbinerna.

Men samtidigt som priserna är så låga i norr stiger elpriset i södra delarna av landet. Just nu är priset 3-4 gånger högre i de två sydligaste elprisområdena, enligt SR.

Vattenfalls energiexpert menar att han aldrig varit med om något liknande tidigare under motsvarande tid på året.

– Jag tror inte att det har varit riktigt så här mycket överkapacitet. Samtidigt rinner det till nytt vatten fortfarande, det kommer ytterligare regn och det fylls hela tiden på.

LÄS MER: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Nästa halva landets produktion

I Sverige finns omkring 2 000 vattenkraftverk. Tillsammans står de för ungefär 45 procent av landets totala energiproduktion, enligt siffror från Vattenfall.

– Det betyder att vi kan lagra vatten i dammarna när efterfrågan är låg och släppa ut vattnet när efterfrågan är större, förklarar Vattenfall på sin hemsida och tillägger:

– Vi kan till exempel spara på vattenkraften de dagar det blåser mer och det produceras mycket vindkraft. På så sätt kan vi hålla en jämn nivå av energiproduktion i landet.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen