Elbilsförsäljningen förändras kraftigt

2024 09 15

Försäljningen av elbilar har minskat kraftigt i år, och nu kräver branschen åtgärder.

Förutsättningarna på elbilsmarknaden har förändrats på senare tid.

Efter flera år av tydlig uppgång, har branschen nu fått det svårare.

Under 2024 har försäljningen minskat med drygt en femtedel, 21 procent, rapporterar SVT.

Trodde på rak kurva

Det rör sig alltså om ett stort trendbrott.

Elbilsbranschen har överraskats av den snabba förändringen.

– Vi trodde för ett par år sen att vi hade en ganska rak tillväxtkurva, nu har den flackat ut, säger branschorganisationen Mobility Swedens VD Mattias Bergman till kanalen.

Förutom lågkonjunkturen och höga räntor tros även andra faktorer ligga bakom förändringen.

Efterfrågar styrmedel

Slopad klimatbonus och lägre priser på fossila drivmedel tros också ha gjort det svårare för elbilsbranschen, rapporterar kanalen.

Nu efterfrågar branschen fler styrmedel som kan hjälpa marknaden.

– Vi hade gärna sett att man tog bort skatten för el som laddas via laddbox och sen ett riktat stöd till privatpersoner som inte har råd att köpa en elbil, säger Mattias Bergman till kanalen.

Enligt regeringen planerar man bland annat att införa en ny elbilspremie.

Volvo Cars har ändrat sitt mål

Under året har det kommit flera rapporter om att det har börjat gå trögare för elbilsbranschen.

Bland annat har Volvo Cars justerat sin målbild inför 2030, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Tidigare har man haft som mål att man endast ska sälja elektriska bilar från och med 2030.

Men den ambitionen har Volvo valt att skrota.

I stället siktar bolaget på att 90 till 100 procent av den globala försäljningsvolymen 2030 ska utgöras av elektrifierade bilar, det vill säga en blandning av el- och hybridbilar.

Enligt ett beslut från EU-parlamentet ska dock inga nya bensin- och dieseldrivna bilar få säljas från och med 2035.

Foto: Redcharlie

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna fanns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttryckte länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen