Elbilsförsäljningen förändras kraftigt

2024 09 15

Försäljningen av elbilar har minskat kraftigt i år, och nu kräver branschen åtgärder.

Förutsättningarna på elbilsmarknaden har förändrats på senare tid.

Efter flera år av tydlig uppgång, har branschen nu fått det svårare.

Under 2024 har försäljningen minskat med drygt en femtedel, 21 procent, rapporterar SVT.

Trodde på rak kurva

Det rör sig alltså om ett stort trendbrott.

Elbilsbranschen har överraskats av den snabba förändringen.

– Vi trodde för ett par år sen att vi hade en ganska rak tillväxtkurva, nu har den flackat ut, säger branschorganisationen Mobility Swedens VD Mattias Bergman till kanalen.

Förutom lågkonjunkturen och höga räntor tros även andra faktorer ligga bakom förändringen.

Efterfrågar styrmedel

Slopad klimatbonus och lägre priser på fossila drivmedel tros också ha gjort det svårare för elbilsbranschen, rapporterar kanalen.

Nu efterfrågar branschen fler styrmedel som kan hjälpa marknaden.

– Vi hade gärna sett att man tog bort skatten för el som laddas via laddbox och sen ett riktat stöd till privatpersoner som inte har råd att köpa en elbil, säger Mattias Bergman till kanalen.

Enligt regeringen planerar man bland annat att införa en ny elbilspremie.

Volvo Cars har ändrat sitt mål

Under året har det kommit flera rapporter om att det har börjat gå trögare för elbilsbranschen.

Bland annat har Volvo Cars justerat sin målbild inför 2030, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Tidigare har man haft som mål att man endast ska sälja elektriska bilar från och med 2030.

Men den ambitionen har Volvo valt att skrota.

I stället siktar bolaget på att 90 till 100 procent av den globala försäljningsvolymen 2030 ska utgöras av elektrifierade bilar, det vill säga en blandning av el- och hybridbilar.

Enligt ett beslut från EU-parlamentet ska dock inga nya bensin- och dieseldrivna bilar få säljas från och med 2035.

Foto: Redcharlie

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen