Ekonomiskt glädjebesked – topplacering för Sverige

2024 01 17

Enligt Eurostats beräkningar landade den svenska inflationen på 1,9 procent. Eurostat är ett generaldirektorat inom Europeiska kommissionen. Deras uppgift är att sammanställa och redovisa officiell statistik för EU.

Topplacering

Inflationssiffran innebär att Sverige tar plats på en åtråvärd EU-lista.

Tillsammans med nio andra länder är Sverige ensamma om att ligga under centralbankernas inflationsmål på cirka två procent, rapporterar Europaportalen som tagit del av Eurostats statistik.

– För hela EU hamnade inflationen betydligt högre, 3,4 procent, drivet av prisökningar i östra EU samt Tyskland, 3,8 %, och Frankrike, 4,1 %, uppger nyhetssajten.

Positiva signaler  

Att inflationen sjunkit tillbaka är ett välkommet besked.

Det framhåller vice riksbankschef Anna Breman i ett tal på bostadsseminariet Bopol Live i Stockholm.

Under sitt anförande konstaterar Breman att ”Riksbankens räntehöjningar har effekt”.

– Konjunkturen mattas av och inflationen sjunker ungefär på det sätt som Riksbanken sett framför sig. Arbetsmarknaden försvagas, men sysselsättningen är fortsatt hög sett ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv.

– Vår prognos är att aktiviteten i svensk ekonomi gradvis ökar mot slutet av året när inflationen fallit tillbaka och hushållens inkomster ökar.

Höjer ett varningens finger

Samtidigt varnar Anna Breman för att svenska hushåll måste vara beredda på bakslag.

Framtiden är osäker, enligt vice riksbankschefen.

– Inflationen ska inte bara komma ner till 2 procent, den ska vara varaktigt låg och stabil. Utsikterna för det är goda. Men flera faktorer kan påverka utvecklingen – inte minst företagens prissättningsbeteende, växelkursen och den geopolitiska utvecklingen, säger hon och tillägger:

– Inför vårt nästa penningpolitiska möte den 31 januari behöver vi fortsatt bevaka utvecklingen, bedöma olika risker och ha beredskap att anpassa penningpolitiken om inflationstrycket väntas bli högre eller lägre.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen