Ekonomiskt glädjebesked – topplacering för Sverige

2024 01 17

Enligt Eurostats beräkningar landade den svenska inflationen på 1,9 procent. Eurostat är ett generaldirektorat inom Europeiska kommissionen. Deras uppgift är att sammanställa och redovisa officiell statistik för EU.

Topplacering

Inflationssiffran innebär att Sverige tar plats på en åtråvärd EU-lista.

Tillsammans med nio andra länder är Sverige ensamma om att ligga under centralbankernas inflationsmål på cirka två procent, rapporterar Europaportalen som tagit del av Eurostats statistik.

– För hela EU hamnade inflationen betydligt högre, 3,4 procent, drivet av prisökningar i östra EU samt Tyskland, 3,8 %, och Frankrike, 4,1 %, uppger nyhetssajten.

Positiva signaler  

Att inflationen sjunkit tillbaka är ett välkommet besked.

Det framhåller vice riksbankschef Anna Breman i ett tal på bostadsseminariet Bopol Live i Stockholm.

Under sitt anförande konstaterar Breman att ”Riksbankens räntehöjningar har effekt”.

– Konjunkturen mattas av och inflationen sjunker ungefär på det sätt som Riksbanken sett framför sig. Arbetsmarknaden försvagas, men sysselsättningen är fortsatt hög sett ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv.

– Vår prognos är att aktiviteten i svensk ekonomi gradvis ökar mot slutet av året när inflationen fallit tillbaka och hushållens inkomster ökar.

Höjer ett varningens finger

Samtidigt varnar Anna Breman för att svenska hushåll måste vara beredda på bakslag.

Framtiden är osäker, enligt vice riksbankschefen.

– Inflationen ska inte bara komma ner till 2 procent, den ska vara varaktigt låg och stabil. Utsikterna för det är goda. Men flera faktorer kan påverka utvecklingen – inte minst företagens prissättningsbeteende, växelkursen och den geopolitiska utvecklingen, säger hon och tillägger:

– Inför vårt nästa penningpolitiska möte den 31 januari behöver vi fortsatt bevaka utvecklingen, bedöma olika risker och ha beredskap att anpassa penningpolitiken om inflationstrycket väntas bli högre eller lägre.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen