Ekonomiskt bakslag för alla som kör bil

2023 06 25

Priset på diesel och bensin har fallit sedan de extremt höga nivåer som noterades förra året.

Dock ser det ut att svänga igen, en starkare konjunktur och en svagare krona lär leda till högre bensin-och dieselpriser över sommaren.

– Många bedömare tror ju på en förbättrad konjunktur globalt, säger Viktor Gunnarsson vid branschorganisationen Drivkraft Sverige, till Dagens Nyheter.

– Det brukar öka efterfrågan på olja vilket drar upp priserna på både bensin och diesel.

Mildare lågkonjunktur

Någonting som kommer driva upp drivmedelspriserna är att lågkonjunkturen ser ut att bli mildare än vad som väntats.

Ekonomierna i Tyskland och Kina har även kommit igång, vilket bidrar.

Konjunkturinstitutet menar i en ny prognos att den svenska ekonomin kommer gå in i en lågkonjunktur, men att det rör sig om en mild och kortvarig sådan.

“I liten utsträckning”

Det råder en stark efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknaden tycks inte påverkas så hårt som väntat.

– Lågkonjunkturen bedöms bli relativt kortvarig och syns främst genom att företagens produktivitet blir lägre än normalt, framhåller Konjunkturinstitutet.

– På arbetsmarknaden kommer lågkonjunkturen bara att synas i liten utsträckning och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer.

Växelkursen spelar in

Priset på drivmedel sätts internationellt i dollar, och tankningen påverkas av att den svenska kronan försvagats ordentligt mot dollarn.

– Växelkursen spelar alltid in för alla de här produkterna, säger Gunnarsson till DN.

En ökad efterfrågan brukar leda till stigande priser, och över sommaren kör privatpersoner generellt mer.

Viktig del

Även bensinstationskedjan Circle K understryker att valutakurser spelar in när det kommer till drivmedelspriserna.

– På kort sikt är det priset på raffinerad bensin och diesel på den nordeuropeiska marknaden som är avgörande för bensin- och dieselpriset i Sverige. 

– Eftersom all handel sker i dollar är dollarkursens utveckling mot svenska kronan en viktig del i drivmedelsprisutvecklingen.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen