EKONOMI: Efterlängtat besked till svenska folket

2023 12 22

Många svenskar kan nu dra en stor lättnadens suck.

De höga elpriserna var förra vinterns absolut hetaste fråga i politiken och bland Sveriges hushåll.

I början av december sköt priserna återigen i höjden – vilket har fått många att oroa sig för en repris från fjolåret.

Men nu kommer ett efterlängtat besked för alla som gått och oroat sig.

En ny uppskattning av elpriset visar en kraftig förändring under julveckorna jämfört med början på månaden.

– Vi får rikligt med vind i helgen, vilket bidrar till att medelpriset halveras jämfört med för en kort tid sedan. Att många är lediga fram till trettonhelgen och att förbrukningen är låg inom industrin håller också nere elpriset kring helgerna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, i ett pressmeddelande.

Hälften av priset

De närmaste veckorna förväntas elpriset ligga runt 60 öre per kilowattimme, vilket är drygt hälften av vad elpriset legat på tidigare i december.

Brasklappen är att det väntas bli kyligare framöver, vilket leder till ett ökat uppvärmningsbehov. Detta samtidigt som svenska hushåll inte sparar på elförbrukningen på samma sätt som i fjol.

Men trots ovan nämnda omständigheter väntas elpriset i januari ligga på cirka 80 öre per kilowattimme i snitt, vilket är lägre än vad det var motsvarande period förra året.

– Det beror på dämpade gaspriser och att elpriset på kontinenten ligger på en tredjedel mot i fjol. Vårt takpris blir lägre och även om kylan håller i sig och vi behöver importera el lär priset inte bli mycket högre än en krona per kWh, säger Johan Sigvardsson.

Jämnare priser

Tidigare har Sverige utmärkt sig på grund av stora skillnader i pris mellan landets fyra olika elområden.

Där sker nu en stor förändring jämfört med förra året.

– Differensen mellan elområdena har minskat kraftigt och södra Sverige sticker inte ut på samma sätt.  SE4 väntas inte längre hamna högt över systempriset. För ett år sedan antogs det ligga en krona över systempriset, även om det inte blev riktigt så högt i slutändan, säger Johan Sigvardsson.

Så här blir det i januari

Förväntade elpriser i januari för respektive elområde:

- SE1 60 öre/kWh (70 öre i fjol)

- SE2 60 öre/kWh (70 öre i fjol)

- SE3 80 öre/kWh (92 öre i fjol)

- SE4 85 öre/kWh (1 krona i fjol)

Källa: Bixia

Foto: T. Adams

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen