EKONOMI: Efterlängtat besked till svenska folket

2023 12 22

Många svenskar kan nu dra en stor lättnadens suck.

De höga elpriserna var förra vinterns absolut hetaste fråga i politiken och bland Sveriges hushåll.

I början av december sköt priserna återigen i höjden – vilket har fått många att oroa sig för en repris från fjolåret.

Men nu kommer ett efterlängtat besked för alla som gått och oroat sig.

En ny uppskattning av elpriset visar en kraftig förändring under julveckorna jämfört med början på månaden.

– Vi får rikligt med vind i helgen, vilket bidrar till att medelpriset halveras jämfört med för en kort tid sedan. Att många är lediga fram till trettonhelgen och att förbrukningen är låg inom industrin håller också nere elpriset kring helgerna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, i ett pressmeddelande.

Hälften av priset

De närmaste veckorna förväntas elpriset ligga runt 60 öre per kilowattimme, vilket är drygt hälften av vad elpriset legat på tidigare i december.

Brasklappen är att det väntas bli kyligare framöver, vilket leder till ett ökat uppvärmningsbehov. Detta samtidigt som svenska hushåll inte sparar på elförbrukningen på samma sätt som i fjol.

Men trots ovan nämnda omständigheter väntas elpriset i januari ligga på cirka 80 öre per kilowattimme i snitt, vilket är lägre än vad det var motsvarande period förra året.

– Det beror på dämpade gaspriser och att elpriset på kontinenten ligger på en tredjedel mot i fjol. Vårt takpris blir lägre och även om kylan håller i sig och vi behöver importera el lär priset inte bli mycket högre än en krona per kWh, säger Johan Sigvardsson.

Jämnare priser

Tidigare har Sverige utmärkt sig på grund av stora skillnader i pris mellan landets fyra olika elområden.

Där sker nu en stor förändring jämfört med förra året.

– Differensen mellan elområdena har minskat kraftigt och södra Sverige sticker inte ut på samma sätt.  SE4 väntas inte längre hamna högt över systempriset. För ett år sedan antogs det ligga en krona över systempriset, även om det inte blev riktigt så högt i slutändan, säger Johan Sigvardsson.

Så här blir det i januari

Förväntade elpriser i januari för respektive elområde:

- SE1 60 öre/kWh (70 öre i fjol)

- SE2 60 öre/kWh (70 öre i fjol)

- SE3 80 öre/kWh (92 öre i fjol)

- SE4 85 öre/kWh (1 krona i fjol)

Källa: Bixia

Foto: T. Adams

Text: Redaktionen

65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen