EKONOMI: Efterlängtat besked till svenska folket

2023 12 22

Många svenskar kan nu dra en stor lättnadens suck.

De höga elpriserna var förra vinterns absolut hetaste fråga i politiken och bland Sveriges hushåll.

I början av december sköt priserna återigen i höjden – vilket har fått många att oroa sig för en repris från fjolåret.

Men nu kommer ett efterlängtat besked för alla som gått och oroat sig.

En ny uppskattning av elpriset visar en kraftig förändring under julveckorna jämfört med början på månaden.

– Vi får rikligt med vind i helgen, vilket bidrar till att medelpriset halveras jämfört med för en kort tid sedan. Att många är lediga fram till trettonhelgen och att förbrukningen är låg inom industrin håller också nere elpriset kring helgerna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, i ett pressmeddelande.

Hälften av priset

De närmaste veckorna förväntas elpriset ligga runt 60 öre per kilowattimme, vilket är drygt hälften av vad elpriset legat på tidigare i december.

Brasklappen är att det väntas bli kyligare framöver, vilket leder till ett ökat uppvärmningsbehov. Detta samtidigt som svenska hushåll inte sparar på elförbrukningen på samma sätt som i fjol.

Men trots ovan nämnda omständigheter väntas elpriset i januari ligga på cirka 80 öre per kilowattimme i snitt, vilket är lägre än vad det var motsvarande period förra året.

– Det beror på dämpade gaspriser och att elpriset på kontinenten ligger på en tredjedel mot i fjol. Vårt takpris blir lägre och även om kylan håller i sig och vi behöver importera el lär priset inte bli mycket högre än en krona per kWh, säger Johan Sigvardsson.

Jämnare priser

Tidigare har Sverige utmärkt sig på grund av stora skillnader i pris mellan landets fyra olika elområden.

Där sker nu en stor förändring jämfört med förra året.

– Differensen mellan elområdena har minskat kraftigt och södra Sverige sticker inte ut på samma sätt. SE4 väntas inte längre hamna högt över systempriset. För ett år sedan antogs det ligga en krona över systempriset, även om det inte blev riktigt så högt i slutändan, säger Johan Sigvardsson.

Så här blir det i januari

Förväntade elpriser i januari för respektive elområde:

- SE1 60 öre/kWh (70 öre i fjol)

- SE2 60 öre/kWh (70 öre i fjol)

- SE3 80 öre/kWh (92 öre i fjol)

- SE4 85 öre/kWh (1 krona i fjol)

Källa: Bixia

Foto: T. Adams

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen