SVERIGE: Efterlängtat besked från kärnkraftverk

2022 10 20

Kärnkraftverket Forsmark har fått klartecken för att få lov att öka effekten vid reaktor 1.

Det meddelar Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

– Vattenfall har förberett en ökning av effekten av kärnkraftsreaktorn Forsmark 1 med drygt 100 MW, varav hälften kan göras redan i samband med kommande underhållsperiod i höst, framhåller Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

Markant ökning av elproduktion

Bakom beskedet står Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät. 

Ett första steg kommer nu tas för provdrift.

– Vattenfall vill erbjuda elkunder i södra Sverige mer el genom effekthöjning av Forsmark 1. Vi har möjlighet att utan större tekniska åtgärder öka elproduktionen för denna reaktor motsvarande den årliga förbrukningen i omkring 200 000 lägenheter eller 50 000 villor. Vi har lämnat in ansökningar till ansvariga myndigheter och hoppas snart få ett positivt besked för att kunna bidra med ännu mer fossilfri el, säger Torbjörn Wahlberg, nordisk produktionschef vid Vattenfall, i samma uttalande.

Stockholmare jublar

Det är landets mest tätbefolkade områden som får anledning att jubla åt beskedet som säkerligen är mycket efterlängtat för de som oroas av stigande elräkningar.

Elområde 3, som bland annat inkluderar Stockholm, Södermanland och Östergötland, är nämligen det som väntas tjäna mest på effektökningen.

– En effekthöjning av Forsmark 1 kan bli ett viktigt effekttillskott i elområde 3, inte minst vintertid då elbrist kan uppstå i de södra elområdena vid riktigt kall väderlek. Sverige behöver mer planerbar elproduktion i södra Sverige och vi kan höja effekten vid F1 med relativt små åtgärder med 50 MW i år och ytterligare 50 MW nästa år, säger Björn Linde, vd för kärnkraftverken Forsmark och Ringhals till Vattenfalls hemsida.

En tredjedel av elproduktionen

Kärnkraften i Sverige står för ungefär 30 procent av den totala elproduktionen.

Just Forsmark är landets kraftigaste elproducent och producerar cirka 25 TWh om året.

Kraftverket har tre reaktorer med 990 MW, 1121 MW och 1172 MW.

Forsmark 1 har genomgått en modernisering som ska göra reaktorn redo att säkra långtidsdrift tack vare en uppgraderad infrastruktur.

Vill bygga mer

Att bygga ut kärnkraften i Sverige var ett löfte som den nya regeringen gick till val på.

– Vi återför Sverige till kärnkraftsvänlig politik, sade numera energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Aftonbladet förra veckan.

– Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas. Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer att vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte att vara basen.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen