SVERIGE: Efterlängtat besked från kärnkraftverk

2022 10 20

Kärnkraftverket Forsmark har fått klartecken för att få lov att öka effekten vid reaktor 1.

Det meddelar Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

– Vattenfall har förberett en ökning av effekten av kärnkraftsreaktorn Forsmark 1 med drygt 100 MW, varav hälften kan göras redan i samband med kommande underhållsperiod i höst, framhåller Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

Markant ökning av elproduktion

Bakom beskedet står Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät. 

Ett första steg kommer nu tas för provdrift.

– Vattenfall vill erbjuda elkunder i södra Sverige mer el genom effekthöjning av Forsmark 1. Vi har möjlighet att utan större tekniska åtgärder öka elproduktionen för denna reaktor motsvarande den årliga förbrukningen i omkring 200 000 lägenheter eller 50 000 villor. Vi har lämnat in ansökningar till ansvariga myndigheter och hoppas snart få ett positivt besked för att kunna bidra med ännu mer fossilfri el, säger Torbjörn Wahlberg, nordisk produktionschef vid Vattenfall, i samma uttalande.

Stockholmare jublar

Det är landets mest tätbefolkade områden som får anledning att jubla åt beskedet som säkerligen är mycket efterlängtat för de som oroas av stigande elräkningar.

Elområde 3, som bland annat inkluderar Stockholm, Södermanland och Östergötland, är nämligen det som väntas tjäna mest på effektökningen.

– En effekthöjning av Forsmark 1 kan bli ett viktigt effekttillskott i elområde 3, inte minst vintertid då elbrist kan uppstå i de södra elområdena vid riktigt kall väderlek. Sverige behöver mer planerbar elproduktion i södra Sverige och vi kan höja effekten vid F1 med relativt små åtgärder med 50 MW i år och ytterligare 50 MW nästa år, säger Björn Linde, vd för kärnkraftverken Forsmark och Ringhals till Vattenfalls hemsida.

En tredjedel av elproduktionen

Kärnkraften i Sverige står för ungefär 30 procent av den totala elproduktionen.

Just Forsmark är landets kraftigaste elproducent och producerar cirka 25 TWh om året.

Kraftverket har tre reaktorer med 990 MW, 1121 MW och 1172 MW.

Forsmark 1 har genomgått en modernisering som ska göra reaktorn redo att säkra långtidsdrift tack vare en uppgraderad infrastruktur.

Vill bygga mer

Att bygga ut kärnkraften i Sverige var ett löfte som den nya regeringen gick till val på.

– Vi återför Sverige till kärnkraftsvänlig politik, sade numera energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Aftonbladet förra veckan.

– Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas. Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer att vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte att vara basen.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen