SVERIGE: Efterlängtat besked från kärnkraftverk

2022 10 20

Kärnkraftverket Forsmark har fått klartecken för att få lov att öka effekten vid reaktor 1.

Det meddelar Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

– Vattenfall har förberett en ökning av effekten av kärnkraftsreaktorn Forsmark 1 med drygt 100 MW, varav hälften kan göras redan i samband med kommande underhållsperiod i höst, framhåller Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

Markant ökning av elproduktion

Bakom beskedet står Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät.

Ett första steg kommer nu tas för provdrift.

– Vattenfall vill erbjuda elkunder i södra Sverige mer el genom effekthöjning av Forsmark 1. Vi har möjlighet att utan större tekniska åtgärder öka elproduktionen för denna reaktor motsvarande den årliga förbrukningen i omkring 200 000 lägenheter eller 50 000 villor. Vi har lämnat in ansökningar till ansvariga myndigheter och hoppas snart få ett positivt besked för att kunna bidra med ännu mer fossilfri el, säger Torbjörn Wahlberg, nordisk produktionschef vid Vattenfall, i samma uttalande.

Stockholmare jublar

Det är landets mest tätbefolkade områden som får anledning att jubla åt beskedet som säkerligen är mycket efterlängtat för de som oroas av stigande elräkningar.

Elområde 3, som bland annat inkluderar Stockholm, Södermanland och Östergötland, är nämligen det som väntas tjäna mest på effektökningen.

– En effekthöjning av Forsmark 1 kan bli ett viktigt effekttillskott i elområde 3, inte minst vintertid då elbrist kan uppstå i de södra elområdena vid riktigt kall väderlek. Sverige behöver mer planerbar elproduktion i södra Sverige och vi kan höja effekten vid F1 med relativt små åtgärder med 50 MW i år och ytterligare 50 MW nästa år, säger Björn Linde, vd för kärnkraftverken Forsmark och Ringhals till Vattenfalls hemsida.

En tredjedel av elproduktionen

Kärnkraften i Sverige står för ungefär 30 procent av den totala elproduktionen.

Just Forsmark är landets kraftigaste elproducent och producerar cirka 25 TWh om året.

Kraftverket har tre reaktorer med 990 MW, 1121 MW och 1172 MW.

Forsmark 1 har genomgått en modernisering som ska göra reaktorn redo att säkra långtidsdrift tack vare en uppgraderad infrastruktur.

Vill bygga mer

Att bygga ut kärnkraften i Sverige var ett löfte som den nya regeringen gick till val på.

– Vi återför Sverige till kärnkraftsvänlig politik, sade numera energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Aftonbladet förra veckan.

– Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas. Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer att vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte att vara basen.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen