SVERIGE: Efterlängtat besked från kärnkraftverk

2022 10 20

Det meddelar Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

– Vattenfall har förberett en ökning av effekten av kärnkraftsreaktorn Forsmark 1 med drygt 100 MW, varav hälften kan göras redan i samband med kommande underhållsperiod i höst, framhåller Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

Markant ökning av elproduktion

Bakom beskedet står Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät. 

Ett första steg kommer nu tas för provdrift.

– Vattenfall vill erbjuda elkunder i södra Sverige mer el genom effekthöjning av Forsmark 1. Vi har möjlighet att utan större tekniska åtgärder öka elproduktionen för denna reaktor motsvarande den årliga förbrukningen i omkring 200 000 lägenheter eller 50 000 villor. Vi har lämnat in ansökningar till ansvariga myndigheter och hoppas snart få ett positivt besked för att kunna bidra med ännu mer fossilfri el, säger Torbjörn Wahlberg, nordisk produktionschef vid Vattenfall, i samma uttalande.

Stockholmare jublar

Det är landets mest tätbefolkade områden som får anledning att jubla åt beskedet som säkerligen är mycket efterlängtat för de som oroas av stigande elräkningar.

Elområde 3, som bland annat inkluderar Stockholm, Södermanland och Östergötland, är nämligen det som väntas tjäna mest på effektökningen.

– En effekthöjning av Forsmark 1 kan bli ett viktigt effekttillskott i elområde 3, inte minst vintertid då elbrist kan uppstå i de södra elområdena vid riktigt kall väderlek. Sverige behöver mer planerbar elproduktion i södra Sverige och vi kan höja effekten vid F1 med relativt små åtgärder med 50 MW i år och ytterligare 50 MW nästa år, säger Björn Linde, vd för kärnkraftverken Forsmark och Ringhals till Vattenfalls hemsida.

En tredjedel av elproduktionen

Kärnkraften i Sverige står för ungefär 30 procent av den totala elproduktionen.

Just Forsmark är landets kraftigaste elproducent och producerar cirka 25 TWh om året.

Kraftverket har tre reaktorer med 990 MW, 1121 MW och 1172 MW.

Forsmark 1 har genomgått en modernisering som ska göra reaktorn redo att säkra långtidsdrift tack vare en uppgraderad infrastruktur.

Vill bygga mer

Att bygga ut kärnkraften i Sverige var ett löfte som den nya regeringen gick till val på.

– Vi återför Sverige till kärnkraftsvänlig politik, sade numera energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Aftonbladet förra veckan.

– Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas. Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer att vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte att vara basen.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen