SVERIGE: Efterlängtat besked från kärnkraftverk

2022 10 20

Kärnkraftverket Forsmark har fått klartecken för att få lov att öka effekten vid reaktor 1.

Det meddelar Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

– Vattenfall har förberett en ökning av effekten av kärnkraftsreaktorn Forsmark 1 med drygt 100 MW, varav hälften kan göras redan i samband med kommande underhållsperiod i höst, framhåller Vattenfall Group i ett pressmeddelande.

Markant ökning av elproduktion

Bakom beskedet står Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät. 

Ett första steg kommer nu tas för provdrift.

– Vattenfall vill erbjuda elkunder i södra Sverige mer el genom effekthöjning av Forsmark 1. Vi har möjlighet att utan större tekniska åtgärder öka elproduktionen för denna reaktor motsvarande den årliga förbrukningen i omkring 200 000 lägenheter eller 50 000 villor. Vi har lämnat in ansökningar till ansvariga myndigheter och hoppas snart få ett positivt besked för att kunna bidra med ännu mer fossilfri el, säger Torbjörn Wahlberg, nordisk produktionschef vid Vattenfall, i samma uttalande.

Stockholmare jublar

Det är landets mest tätbefolkade områden som får anledning att jubla åt beskedet som säkerligen är mycket efterlängtat för de som oroas av stigande elräkningar.

Elområde 3, som bland annat inkluderar Stockholm, Södermanland och Östergötland, är nämligen det som väntas tjäna mest på effektökningen.

– En effekthöjning av Forsmark 1 kan bli ett viktigt effekttillskott i elområde 3, inte minst vintertid då elbrist kan uppstå i de södra elområdena vid riktigt kall väderlek. Sverige behöver mer planerbar elproduktion i södra Sverige och vi kan höja effekten vid F1 med relativt små åtgärder med 50 MW i år och ytterligare 50 MW nästa år, säger Björn Linde, vd för kärnkraftverken Forsmark och Ringhals till Vattenfalls hemsida.

En tredjedel av elproduktionen

Kärnkraften i Sverige står för ungefär 30 procent av den totala elproduktionen.

Just Forsmark är landets kraftigaste elproducent och producerar cirka 25 TWh om året.

Kraftverket har tre reaktorer med 990 MW, 1121 MW och 1172 MW.

Forsmark 1 har genomgått en modernisering som ska göra reaktorn redo att säkra långtidsdrift tack vare en uppgraderad infrastruktur.

Vill bygga mer

Att bygga ut kärnkraften i Sverige var ett löfte som den nya regeringen gick till val på.

– Vi återför Sverige till kärnkraftsvänlig politik, sade numera energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Aftonbladet förra veckan.

– Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas. Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer att vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte att vara basen.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen