Efterlängtat besked för Ukrainas armé

2024 07 31

På onsdagen har ett tungt besked kommit om kriget i Ukraina.

Mycket har hänt sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för drygt två år sedan.

De västerländska länderna har över tid ökat det militära stödet till Ukraina och stora insatser pågår för att beväpna de ukrainska styrkorna.

Nu har ett av de tyngsta beskeden på länge kommit.

Är i landet

Under en längre tid har Ukraina väntat på F-16 stridsplan från flera Nato-länder.

Nu kommer uppgifter om att de första planen är på plats i Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg och Kyiv Post.

– Den första leveransen av F-16 stridsflygplan från NATO-allierade har anlänt till Ukraina, i en efterlängtad åtgärd som kan öka den krigshärjade nationens förmåga att avvisa ryska attacker, uppger Bloomberg.

Ryssland hävdar

F-16 planen bedöms kunna göra stor skillnad vad gäller Ukrainas förmågor i luften.

Ryssland har under juli månad hävdat framgångsrika attacker mot ukrainska flygfält.

– Bara under juli månad har minst tre flygfält utsatts för attacker: Myrhorod och Kryvyi Rih i centrala Ukraina och ett i södra Odessa-regionen, rapporterar BBC.

– Moskva hävdar att de har förstört fem ukrainska Su-27 stridsflygplan och en MiG-29, tillsammans med en radar och värdefulla Patriot luftvärnsramper.

Intensiva strider

Ryssland fortsätter att trycka på i Ukraina och säger sig ha intagit flera byar i öst.

Intensiteten är hög, och det råder tveksamheter kring nästa ryska drag ifall sommarens offensiv inte lyckas.

– Periodiska och pulserande ryska mekaniserade anfall representerar sannolikt omfattningen av Rysslands nuvarande offensiva kapacitet, förklarar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Det är osannolikt att Ryssland kommer att inleda en distinkt ny offensiv sommaroperation på grund av begränsningar i material och arbetskraft.

Vissa framgångar

Även ISW rapporterar om ryska framgångar.

– Ryska styrkor har genomfört periodiska mekaniserade attacker i plutons- och kompanistorlek i Lyman-, Chasiv Yar- och Avdiivka-riktningarna i Donetsk Oblast under hela sommaren och har nyligen intensifierat attackerna väster och sydväst om Donetsk City.

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen