Efterlängtat besked för Ukraina

2023 01 05

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge vädjat om leveranser av tyngre stridsfordon till Ukraina.

I går besvarade Frankrike hans vädjan.

President Emmanuel Macron meddelade att hans land kommer att leverera fransktillverkade stridsfordon till Ukraina.

Volodymyr Zelenskyj tackade för hjälpen.

– Det här ger en tydlig signal till alla våra partners. Det finns ingen rationell orsak till att Ukraina ännu inte har försetts med västerländska stridsvagnar, skrev presidenten på Twitter.

Nästa glädjebesked

Nu kommer nästa glädjebesked för Ukraina.

USA:s president Joe Biden bekräftar att den amerikanska militärledningen överväger att skicka pansarskyttefordon M2 Bradley till Ukraina, rapporterar Reuters.

När Biden får frågan om en sådan leverans är aktuell, svarar han kort och gott: ”Ja”.

Varierande funktion på slagfältet

M2 Bradley har använts av amerikanska trupper sedan 1980-talet.

Fordonet är beväpnat med ett 25 millimeters maskingevär. M2 Bradley kan även avfyra pansarvärnsmissiler som syftar till att eliminera fientliga pansarvagnar.

Pansarskyttefordonet används vanligtvis av USA för att transportera trupper på slagfältet, rapporterar Reuters.

– Men leveransen kommer även att ge Ukraina mer eldkraft på slagfältet, skriver nyhetsbyrån.

Den amerikanska armén har tusentals M2 Bradley i lager.

Det är dock inte fastställt hur många fordon som USA avser att skicka till den ukrainska armén.

Har intensifierat hjälpen

USA har under krigets gång börjat förse Ukraina med allt med högteknologiska och komplexa vapen.

Bland annat har landet skickat raketartillerisystemet Himars.

Det har visat sig vara mycket effektivt på slagfältet.

Det amerikanska ”supervapnet” har beskrivits som en ”gamechanger” för Ukrainas väpnade styrkor i kampen mot de ryska ockupanterna. Långdistansvapnet har gjort det möjligt för Ukraina att attackera mål långt bakom frontlinjen.

På nyårsnatten omkom, enligt ukrainska uppgifter, över 400 ryska soldater i en Himars-attack mot ett soldatfäste i den ockuperade staden Makijivka i Donetsk.

Toppmodernt luftförsvar

USA har även bekräftat att landet kommer att leverera det avancerade luftförsvarssystemet Patriot till Ukraina.

Ett system som kan göra stor skillnad för Ukrainas möjligheter att försvara sig mot ryska terrorbombningar.

Behovet av ett stärkt luftförsvar har blivit större efter att Moskva, sedan man fick stora problem i markstriderna, systematiskt börjat attackera kritisk infrastruktur i Ukraina från luften.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen