Efter vallöftet – finansministern om amorteringskravet

2022 11 24

Riksbanken har återigen höjt styrräntan i Sverige.

På en pressträff meddelade riksbankschef Stefan Ingves att styrräntan höjs med 0,75 procentenheter – från 1.75 till 2.50

Ingves flaggade dessutom för ytterligare höjningar.

– För att värna inflationsmålet höjer vi räntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Det mest troliga är att räntan behöver höjas ytterligare i början av nästa år för att stanna någonstans nära 3 procent de kommande åren. Men det råder mycket stor osäkerhet kring inflationsutvecklingen, och räntebanan är en prognos och inte ett löfte, sa riksbankschefen enligt SVT.

En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. Det innebär bland annat att räntan på rörliga bolån och andra lån stiger.

Personer med rörliga bolån kan således räkna med en dyrare månadskostnad.

Lovade att pausa amorteringskravet

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– Amorteringskravet har bidragit till en sund amorteringskultur och lägre belåning. Men i rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad.  Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll M den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Inget besked

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kan dock inte ge något besked om förslaget i nuläget.  

Det uppger hon i en intervju med SR Ekot.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger Elisabeth Svantesson till radiokanalen.

Hon tillägger att det, utifrån det kärva ekonomiska läget, är extra viktigt att föra en bra dialog med berörda myndigheter.

– I det här läget är det viktigt att slå fast hur vi stöttar hushåll på bästa sätt. Det är viktigt att vi inte spär på inflationen samtidigt som vi vet att många kämpar med sin ekonomi och behöver lättnader, säger finansministern. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Island förvarnar: “Extrem kyla” kan slå mot Sverige – värsta i modern tid

2025 11 13

En historisk varning har utfärdats från den isländska regeringen.

Att den stora havströmningscirkulationen i Atlanten kan kollapsa utgör en nationell säkerhetsrisk och ett existentiellt hot.

Det framhåller Islands klimatminister Johann Páll Johansson, rapporterar Reuters.

Aldrig tidigare har ett klimatrelaterat hot gått under den beteckningen.

– Det är ett direkt hot mot vår nationella motståndskraft och säkerhet. Detta är första gången ett specifikt klimatrelaterat fenomen formellt har lagts fram för nationella säkerhetsrådet som ett potentiellt existentiellt hot, framhåller ministern enligt nyhetsbyrån.

Kan utlösa modern istid

Den atlantiska meridionala cirkulationen, ofta förkortat Amoc, för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa.

Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

Har skett förr

Amoc har kollapsat tidigare. Senast var för 12 000 år sedan, vilket skedde i samband med den senaste istiden.

Forskarna är inte helt överens om när det skulle kunna ske nästa gång. Studier har pekat på att det skulle kunna ske redan inom några år, andra menar att det är mer sannolikt inom 30-40 år.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, sade René van Westen från nederländska Utrecht University till SVT efter en studie i ämnet förra året.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

"Vi borde vara mycket oroliga"

Nämnda studie hade i datamodeller identifierat varningssignaler på att vi är på väg mot en så kallad “tipping point”, det vill säga en brytpunkt där en kollaps av hela strömsystemet blir ett faktum.

– Jag tror att vi borde vara mycket oroliga, har Peter Ditlevsen, professor vid Köpenhamns universitet, tidigare sagt till The Guardian.

Att Island klassar hotet som en nationell säkerhetsrisk gör det möjligt för regeringen att utarbeta strategier för värsta tänkbara scenarier.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen